Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skolgårdar är en plats som länge varit en betydelsefull del av stadens rum. Genom historien har skolgårdarnas utformning haft olika uttryck och fokus gällande till exempel lekmöjligheter, fysisk aktivitet och socialt umgänge. Detsamma gäller olika ideal inom samhällsplaneringen som har påverkat samhällets utformning. Denna studie undersöker hur dessa samhällsideal speglas i utformningen av skolgårdarna på grundskolorna: Almtunaskolan, Gränbyskolan och Rosendals skola i Uppsala, och om det går att avläsa de riktlinjer som gällde under den tidsperiod som skolorna anlades. Utöver detta analyseras det hur deras utformning, utifrån idealen, bidrar till en socialt hållbar skolgård.

En av metoderna som använts till studien är en litteraturgenomgång av lagar, vetenskapliga publikationer och litteratur. Idealen på de tre skolgårdarna har sedan granskats och analyserats med hjälp av en arkivstudie där material och ritningar tagits fram från Uppsala stadsarkiv samt Uppsala kommun. Därefter utförs en sociala hållbarhetsanalysen med ett verktyg utvecklat av studiens författare som har utgångspunkt i två rapporter från forskningscentrumet Mistra Urban Futures för hållbar urban utveckling.

Utifrån metoderna som använts kan slutsatsen dras att samhällsplaneringsideal i stor utsträckning kan avläsas i skolgårdarnas utformning. Det går också att påstå att skolgårdar i flera decennier varit underprioriterade i samhället. Kunskapsunderlaget visar att det under historiens gång funnits få riktlinjer som reglerat och skyddat skolgårdens utformning. Utvecklingen av skolgården som en socialt hållbar plats går dock framåt. Gårdarna har gått från att vara tomma och asfalterade till att det idag finns mer kunskap om social hållbarhet som bidrar till ökad tillgänglighet, delaktighet och variation av funktioner. Barnens rättigheter är idag även skyddade genom svensk lag. Trots detta finns det fortfarande brister att utläsa. Hållbarhetsperspektivet har givit upphov till ett ökat miljöfokus där ideal såsom förtätning är framträdande, ett ideal som inom samhällsplaneringen fått konsekvenser på den sociala hållbarheten. Det handlar om trånga skolgårdar med allt mindre friyta per barn. Det har därmed skett en utveckling sedan 1950-talet. Studien visar dock på en kunskapsbrist när det gäller de rådande samhällsidealens påverkan på skolgårdar. Utifrån detta finns det ett behov av tydligare skydd och riktlinjer för skolgårdarnas utformning.

Schoolgrounds are a place that has long been a meaningful part of the urban space. Throughout history, the design of schoolgrounds has had different expressions and focuses regarding, for example, play opportunities, physical activity and social interactions. The same applies to different ideals in community planning that have influenced the shaping of society. This study examines how these social ideals are reflected in the design of the schoolgrounds of three elementary schools in Uppsala: Almtunaskolan, Gränbyskolan and Rosendals skola, and whether it is possible to decipher the guidelines that were in effect during their constructions. In addition, it is analyzed how these designs, based on the ideals, contribute to socially sustainable schoolgrounds.

One of the methods for this study is a literature review of laws, scientific publications, and literature. The ideals on the three schoolgrounds has then been examined and analyzed using an archival study where material and landscape plans has been brought out from Uppsala city archive and Uppsala municipality. Moreover, a social sustainability analysis is executed with a tool developed by this study’s authors and is based on two reports from Mistra Urban Futures research center for sustainable urban development.

Based on the methods used, it can be concluded that social planning ideals can be deciphered in the design of the schoolgrounds. It can also be said that schoolgrounds have been underprioritized in society for several decades. The knowledge base shows that throughout history there have been few guidelines that have regulated and protected the design of schoolgrounds. The development of the schoolground as a socially sustainable place is, however, moving forward. They have gone from being empty and paved, to a situation where there today exists more knowledge about social sustainability which contributes to increased accessibility, participation and variations of functions. Children's rights are also now protected by Swedish law. Despite this, it is still possible to detect shortcomings. The sustainability perspective has given rise to an increased environmental focus where ideals such as densification is prominent, an ideal that in community planning has had consequences on social sustainability. This concerns crowded schoolgrounds with decreasing open space per children. There has thus been a development since the 1950s. his study shows a lack of knowledge regarding the impact of prevailing social ideals on schoolgrounds. Therefore, it can be concluded that there is a need for a more distinct protection and guidelines for the design of schoolgrounds.