Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kartor spelar en viktig roll för våra inre föreställningar om landskap. De är viktiga instrument för att skapa kunskap och allmänt hållna sanningar om landskap som kan påverka planeringsfrågor kopplade till markanvändning. På senare år har konflikter mellan rennäringen och turismnäringen kring den populära vandringsleden Jämtlandstriangeln i Handölsdalens sameby uppmärksammats i media. Konflikterna har till del handlat om att turismen haft en störande påverkan på renarna i området. En ökad förståelse för rennäringens närvaro och förutsättningar i landskapet skulle kunna bidra till att skapa möjlighet för besökare till området att anpassa sin vistelse efter rennäringens känslighet.

Denna uppsats undersöker hur Lantmäteriets karta Fjällkartan representerar landskapet kring Jämtlandstriangeln för att öppna upp för en diskussion kring Fjällkartans inflytande i koppling till konfliktytor i området. Genom en kritisk kartanalys synliggör uppsatsen hur kartan skapar en begränsad förståelse av fjällandskapet och dess aktörer. Utifrån teoretiska perspektiv hämtade från två inflytelserika författare inom det akademiska fältet kritisk kartografi, John Brian Harley och Denis Wood med medförfattare, undersöks hur Fjällkartan konstruerar en viss bild av fjällandskapet. Uppsatsen analyserar kartans retoriska grepp genom att dekonstruera kartans grafiska hierarkier och utformningsmässiga urval för att förstå hur olika aktörer och landskapselement framställs.

Resultaten visar att Fjällkartans utformning tenderar att framhäva turismrelaterade element som vandringsleder och fjällstationer i högre grad än rennäringsrelaterade element. Turismrelaterade element är representerade i kartan med starka färger, bred linjeföring och tydliga symboler. Rennäringens närvaro i området representeras däremot mer subtilt, med mindre framträdande symboler och med en färgsättning som i högre grad smälter in i kartans bakgrund. Skriven text rangordnas hierarkiskt i kartan, där svenska namn på fjälltoppar och platser ges större textstorlek än de sydsamiska. Markörer som indikerar rennäringens närvaro i landskapet, som till exempel språkliga markörer, juridiska gränser kopplade till rennäringen och vissa aspekter av rennäringens säsongsbundna rörelser och användning av landskapet är svagt representerade eller frånvarande kartbilden. Uppsatsen synliggör hur Fjällkartan kan förstås som ett verktyg för att skapa medvetenhet om landskapet och dess aktörer och bidrar därmed till en bredare diskussion om kartors funktion i landskapsplanering.

Maps play an important role in shaping our internal perceptions of landscapes. They are crucial instruments for generating knowledge and establishing widely accepted views about landscapes, which can influence planning issues related to land use. In recent years, conflicts between reindeer husbandry and tourism along the popular hiking trail Jämtlandstriangeln in Handölsdalen’s sameby have been raised in the media. These conflicts have, in part, revolved around the disruptive impact of tourism on reindeer in the area. An increased understanding of the presence and conditions of reindeer husbandry in the landscape could help visitors adjust their activities to accommodate the sensitivity of reindeer husbandry.

This bachelor’s thesis examines how the Swedish mapping and land registration authority Lantmäteriet’s Mountain map (Fjällkartan in Swedish) represents the landscape surrounding Jämtlandstriangeln to open up a discussion on the map’s influence in relation to areas of conflict in the region. Through critical cartographic analysis, the thesis reveals how the map generates a limited understanding of the mountain landscape and its actors. Drawing on theoretical perspectives from two prominent scholars in the field of critical cartography, John Brian Harley and Denis Wood with co-writers, the study explores how Fjällkartan constructs a particular image of the mountain landscape. The thesis analyzes the rhetorical strategies of the map by deconstructing its graphic hierarchies and design choices to understand how different actors and landscape elements are represented.

The results show that the design of Fjällkartan tends to emphasize tourism-related elements such as hiking trails and mountain lodges to a greater extent than elements related to reindeer husbandry. Tourism-related features are represented on the map with strong colors, thick linework, and clear symbols. In contrast, the presence of reindeer husbandry is depicted more subtly, with less prominent symbols and color schemes that blend more into the map’s background. Text labels are hierarchically ranked, with Swedish names for mountain peaks and places appearing in larger font sizes than South Sami names. Indicators of reindeer husbandry’s presence in the landscape, such as linguistic markers, legal boundaries associated with reindeer husbandry, and certain aspects of the seasonal movements and land use of reindeer herding, are weakly represented or absent from the map. This thesis highlights how Fjällkartan can be understood as a tool for raising awareness of the landscape and its actors, thereby contributing to a broader discussion on the role of maps in landscape planning.