Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Botaniska trädgården i Uppsala har en kärnverksamhet som utgår från utbildning och forskning och det har varit centralt både historiskt och i nutiden. Hur den botaniska trädgården har använts har förändrats genom historien och förändringarna kan påverka trädgårdens kulturarv. Syftet med denna studie är att studera förändringen av människors användning av trädgården för att identifiera hur den har behandlats som kulturarv. Användningen avgränsas till tre studieområden: utbildning och forskning, allmänhetens tillträde och evenemang. För att analysera hur detta har påverkat trädgårdens kulturarv används ICOMOS Florensdokument från 1982 som definierar historiska trädgårdar och hur dessa ska behandlas för att värna om de kulturhistoriska värdena. Studien har utförts med en kvalitativ metod där litteraturöversikt och dokumentstudier används som verktyg.

Resultatet av studien ger en förståelse för samspelet mellan användningen av trädgården och dess kulturarv. Resultatet ger också en förståelse för vilken typ av användning som har negativ respektive positiv inverkan på trädgårdens kulturarv. En typ av användning som haft positiv inverkan på trädgårdens kulturarv är dess roll inom utbildning och forskning. Genom att bevara växtsamlingar och att fortsätta bedriva undervisning upprätthålls det ursprungliga syftet och det vetenskapliga arvet. Med tiden har allmänhetens tillträde till trädgården ökat vilket påverkar trädgårdens kulturarv både positivt och negativt. Sedan den botaniska trädgårdens invigning år 1807 har olika typer av evenemang ägt rum i trädgården. Evenemang av mindre omfattning, till exempel marknader, sporter och utställningar, bedöms inte orsaka slitage av trädgården och därmed förblir dess kulturarv oförändrat. Under de senaste åren har däremot evenemang av större omfattning som konserter ökat vilka bedöms riskera slitage av trädgården vilket kan försvaga kulturarvet.

The core mission of the Botanical Garden in Uppsala has been centered around education and research, both historically and present. The use of the garden has changed throughout history and this can impact its cultural heritage. The aim of this study is to analyze the transformation of people’s use of the garden in order to identify how this has affected the garden’s cultural heritage. The study focuses on three categories of use: education and research, public access and events. The ICOMOS Florence charter of 1982 is used as a framework to assess how these changes have influenced the garden’s cultural heritage. The Florence charter defines historic gardens and provides guidelines on their management to ensure the preservation of their cultural and historical values. The study is conducted using a qualitative method , utilizing literature review and document studies as research tools.

The results of the study provide an understanding of the interaction between the garden’s use and its cultural heritage and it identifies which type of use has a positive or negative impact on the garden’s cultural heritage. The garden’s role in education and research has had a positive impact on the garden’s cultural heritage. By preserving plant collections and maintaining the garden’s role as a place of learning, the garden continues to uphold its original purpose and scientific legacy. The public access to the Botanical garden has increased over time which has had both positive and negative effects on its cultural heritage. Since the inauguration of the Botanical garden in Uppsala 1807 various types of events have taken place in the garden. Small-scale events, such as markets, sport activities and exhibitions, are not considered to cause abrasion in the garden and therefore they do not impact the garden’s cultural heritage. However, in recent years, large-scale events such as concerts have increased, and these are considered to have an increased risk to consider abrasion in the garden, which may negatively affect the garden’s cultural heritage.