Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Urbaniseringens snabba framväxt har skapat en komplex och ackumulerande föroreningsproblematik, detta arbete undersöker hur fytoremediering kan integreras i landskapsarkitektur för att skapa resilienta och friskare stadsmiljöer. Framförallt undersöks möjligheterna och utmaningarna med att integrera fytoremediering i landskapsarkitektur.

Fytoremediering, som utnyttjar växters och algers naturliga förmåga att hämma, stabilisera eller bryta ned föroreningar, presenteras som en nyckelkomponent i arbetet med att skapa friskare och mer hållbara stadsmiljöer. Arbetet gör en ansats till att kartlägga och analysera föroreningsflöden via en flytande skala, från en mikroskopisk partikelnivå till landskapsomfattande sammanhang, för att bättre förstå föroreningarnas spridning och påverkan i urbana miljöer.

Arbetet grundar sig på en interdisciplinär metod som kombinerar, samarbete med en fytoremedieringsexpert, studier av relevant litteratur/data, kartläggning och konceptuell design för att utveckla lösningar som balanserar funktionalitet, form och resiliens. Centralt i arbetet är att göra föroreningar synliga och skapa en medvetenhet genom konceptuella designstrategier, där föroreningsproblematiken i sig används som katalysator.

Arbetet identifierar att urbana miljöer är särskilt sårbara för föroreningar eftersom det är här vi människor, med största sannolikhet, kommer att befinna oss i framtiden. Föroreningar ackumuleras kontinuerligt i urbana miljöer på grund av antropocena aktiviteter och påverkar både vår hälsa och ekosystem. Med utgångspunkt i målsättningar för hållbar utveckling är syftet att utforska hur fytoremediering kan fungera som en del av multifunktionella och naturbaserade lösningar som stärker stadens resiliens.

Arbetet har en abduktiv ansats som möjliggör anpassningar av metoder och analys under arbetets gång. Genom en omfattande förstudie samlas kunskap om föroreningarnas beteende och spridning i stadsväven där urban metabolism lyfts fram som ett viktigt begrepp, och med hjälp av kartografiska metoder kartläggs förorenings”hotspots” i Stockholms stad. Dessa kartläggningar, utgör grunden för de konceptuella designförslagen som presenteras i slutet av arbetet.

Två designprinciper utvecklas för att hantera föroreningsproblematiken på de identifierade förorenings”hotspotsen”. Dessa principer utgör potentiella plattformar för tekniken fytoremediering och exemplifierar hur fytoremediering kan integreras i urbana sammanhang för att uppnå såväl funktionella som formmässiga mål.

Kopplat till tekniken fytoremediering belyser arbetet även utmaningar, såsom tekniska begränsningar, behovet av långsiktiga förvaltningsstrategier och komplexiteten i att överföra laboratorieresultat till praktiska tillämpningar Trots detta framhålls tekniken fytoremediering som ett kraftfullt verktyg för att minska ackumulationen av föroreningar och stärka stadsmiljöns resiliens. Arbetet bidrar med strategier för att göra naturbaserade lösningar mer tillgängliga och implementerbara i urbana sammanhang, för framtida friskare stadsrum.

The rapid growth of urbanization has created a complex and accumulating pollution problem. This study explores how phytoremediation can be integrated into landscape architecture to create resilient and healthier urban environments. It specifically examines the opportunities and challenges of integrating phytoremediation into landscape architecture.

Phytoremediation, which utilizes the natural ability of plants and algae to inhibit, stabilize, or break down pollutants, is presented as a key component in efforts to create healthier and more sustainable urban environments. The study aims to map and analyze pollution flows using a fluid scale, ranging from a microscopic particle level to landscape-wide contexts, to better understand the spread and impact of pollutants in urban areas.

The work is based on an interdisciplinary method combining collaboration with a phytoremediation expert, relevant literature/data studies, mapping, and principles of design to develop solutions that balance functionality, form, and resilience. Central to the study is making pollution visible and raising awareness through principle design strategies, where the pollution problem itself acts as a catalyst.

The study identifies that urban environments are particularly vulnerable to pollution, as they are where humans are most likely to reside in the future. Pollution continuously accumulates in urban areas due to anthropocene activities, affecting both human health and ecosystems. With a focus on sustainable development goals, the aim is to explore how phytoremediation can function as part of multifunctional and nature-based solutions that enhance urban resilience.

The study adopts an abductive approach, allowing methods and analyses to be adjusted throughout the process. Through an extensive preliminary study, knowledge is gathered about the behavior and spread of pollutants in the urban fabric, where urban metabolism is highlighted as a key concept. Using cartographic methods, pollution ”hotspots” in Stockholm are mapped, forming the basis for the principle design proposals presented at the end of the work.

Two design principles are developed to address pollution issues at the identified hotspots. These principles serve as potential platforms for the phytoremediation technique and exemplify how phytoremediation can be integrated into urban contexts to achieve both functional and aesthetic goals.

In connection with phytoremediation, the study also highlights challenges such as technical limitations, the need for long-term management strategies, and the complexity of translating laboratory results into practical applications. Despite these challenges, phytoremediation is emphasized as a powerful tool to reduce pollution accumulation and strengthen urban resilience. The study contributes strategies to make nature-based solutions more accessible and implementable in urban contexts, paving the way for healthier urban spaces in the future.