Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringar utgör ett växande hot mot de svenska skogsekosystemen och skapar nya grundförutsättningar som ökar risken för skador samt riskerar förändra ekosystemens tillstånd. Enligt skogsvårdslagen är en central uppgift för skogsbruket att sköta skogen på ett sådant sätt som säkerställer både ekonomisk avkastning och bevarande av biologisk mångfald. Skogsskötsel innefattar åtgärder så som föryngring, röjning, gallring och avverkning och spelar en avgörande roll för hur klimatförändringarnas effekter påverkar skogen. Trakthyggesbruket, det dominerande skogsskötselsystemet i Sverige, har visat sig vara sårbart för ökade biotiska och abiotiska störningar kopplade till klimatförändringar.
Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning ledande och etablerade skogsbolag samt skogsägarföreningar med betydande verksamhet inom den svenska skogssektorn (nyckelaktörer) engagerar sig i klimatanpassning för att öka skogens motståndskraft och minska risken för klimatrelaterade skador.
Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från nyckelaktörer, där deltagarna valdes ut med hänsyn till deras expertis och engagemang inom området för att få en bred förståelse för ämnet.
Resultaten visar på en ökad oro bland nyckelaktörerna för klimatförändringarnas konsekvenser. Särskilt stor är oron över ökad risk för svamp- och insektsangrepp, torka, stormfällning och skogsbrand. Nyckelaktörerna framhöll att dessa skador inte bara hotar skogens hälsa och produktivitet utan också den långsiktiga ekonomiska hållbarheten för skogsbruket. För att mildra riskerna och öka skogens motståndskraft mot klimatrelaterade hot, tillämpar nyckelaktörerna olika strategier för skademinimering. Dessa strategier inkluderade bland annat ståndortsanpassning, diversifiering samt korrekt utförd skogsskötsel. Resultaten tyder på att det finns geografiska skillnader i uppfattningen om vilka skador som anses mest oroande samt i omfattningen av klimatanpassningen av skogsskötselstrategier. Flera utmaningar med klimatanpassning identifierades av nyckelaktörerna. Bristen på tillräcklig kunskap och förståelse för klimatförändringarnas komplexa effekter på skogen är två de av största utmaningar.
Diskussionen kretsade kring behovet av kunskapsspridning, fortsatt forskning och utveckling av effektiva klimatanpassningsåtgärder samt integration av klimatanpassning i långsiktiga planer och strategier för skogssektorn. En samordnad insats från forskare, skogsindustrin och policyaktörer är nödvändig för att bättre möta de utmaningar och möjligheter som klimatförändringarna medför för svenskt skogsbruk, vilket kan rusta skogssektorn för kommande utmaningar och säkerställa ett hållbart och motståndskraftigt skogsbruk i samspel med klimatförändringarna.

Climate change poses a growing threat to Swedish forest ecosystems, creating new conditions that increase the risk of damage and threaten to alter the state of ecosystems. According to the Swedish forestry act, it is a central task for forestry to manage forests in a way that ensures both economic return and the preservation of biological diversity. Forestry management includes measures such as regeneration, thinning, selective cutting, and logging, which play a crucial role in how the effects of climate change affect forests. Clear-cutting, the dominant forestry system in Sweden, has been found to be vulnerable to increased biotic and abiotic disturbances linked to climate change.
The purpose of the study was to investigate the extent to which leading and established forest companies and forest owner associations with significant operations in the Swedish forest sector (key actors) engage in climate adaptation to increase forest resilience and reduce the risk of climate-related damage.
Through semi-structured interviews, data were collected from key actors, with participants selected based on their expertise and involvement in the field to gain a broad understanding of the subject.
The results show an increased concern among key actors about the consequences of climate change. Particularly worrying is the increased risk of fungal and insect attacks, drought, windfall, and forest fires. Key actors emphasized that these damages not only threaten forest health and productivity but also the long-term economic sustainability of forestry. To mitigate risks and increase forest resilience to climate-related threats, key actors employ various strategies for damage minimization. These strategies include site adaptation, diversification, and proper forestry practices. The results suggest geographical differences in perceptions of the most concerning damages and the extent of climate adaptation in forestry strategies. Several challenges with climate adaptation were identified by key actors. Lack of sufficient knowledge and understanding of the complex effects of climate change on forests are two of the greatest challenges.
The discussion focused on the need for knowledge dissemination, continued research, and development of effective climate adaptation measures, as well as the integration of climate adaptation into long-term plans and strategies for the forest sector. A coordinated effort from researchers, the forestry industry, and policymakers is necessary to better address the challenges and opportunities posed by climate change for Swedish forestry, which can equip the forest sector to face future challenges and ensure sustainable and resilient forestry in conjunction with climate change.