Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ogräs har varit en utmaning för lantbrukare världen över ända sedan människan började bryta och odla mark. Ogräs sänker skördens kvalitet och kvantitet, vilket gör att lantbrukare behöver hålla ogräsmängden på en rimlig nivå för att säkra skördebortfall. De pågående klimatförändringarna som bland annat ger högre temperaturer och längre växtsäsong, kommer att påverka sammansättningen av den svenska ogräsfloran. År 2024 var det första året som en medeltemperatur på 1,5 ̊C varmare uppmättes sedan förindustriell tid. Den ökande medeltemperaturen leder till att Sverige ställs inför att nya svårbekämpade ogräsarter kan föröka sig i Sverige samtidigt som tillgången på herbicider minskar och problemen med herbicidresistens ökar. Att kartlägga hur besvärliga ogräsarter sprids till och inom landet är därför angeläget. Sammantaget är det viktigt att ta hänsyn och vara medveten om alla aspekter när det kommer till spridning av nya och gamla ogräsarter till och inom Sverige.
Flertalet internationella studier har visat att vildsvin och andra vilda djur spelar en viktig roll för spridning av växters diasporer (spridningskroppar). Denna spridningsmekanism har dock fått begränsad uppmärksamhet i Sverige. Vildsvin bidrar, enligt tidigare internationella studier, till spridning av diasporer både genom epi- och endozookori. Deras stora hemområde och unika födosöksbeteende, särskilt jämfört med andra svenska vilda djur, gör enligt utländska studier dem till mycket effektiva spridare av diasporer. Dessa egenskaper understryker vikten att förstå vildsvins roll i spridning av problematiska och invasiva växtarter i Sverige. Detta för att kunna förbättra kartläggning och förståelse kring hur ogräs sprider sig i jordbrukslandskapet. En ytterligare aspekt som lyfts i denna studie är hur åtelplatser med åtelfoder kan fungera som lokala och nationella introduktionskällor för nya växtarter.
För att undersöka om vildsvin och hantering av åtelfoder utgör en spridningsvektor för ogräs i Sverige gjordes tre delmoment: 1) insamling av material från päls och klövar från fjorton vildsvin och 36 exkrementerprover för undersökning av diasporinnehåll, 2) undersökning av förekomsten av ogräsfrön i tolv olika åtelfodermaterial och 3) sammanställning av information om regelverk för kontroll av kommersiellt foder.
Fältinsamling av material gjordes under oktober och november 2024 i Uppland samt Skåne, vilka är två geografiska områden som skiljer sig åt i flora och klimat. Diasporer från päls- och klövmaterial extraherades genom borstning/skrapning samt sållning. Frön från exkrementer extraherades genom upplösning i vatten, filtrering och sållning. Vitalitet av frön i exkrementproverna bestämdes med tetrazoliumtest. Åtelmaterialproverna sållades för att få fram diasporer. Allt diaspor/frömaterial sorterades sedan i olika klasser (diasportyp, storlek, form, antal och vidhäftningsförmåga). Därefter gjordes familj/artbestämningar av de insamlade diasporerna/fröna.
Resultaten visade att diasporer fanns i 100 % av pälsproverna och i 92 % av klövproverna. I studien extraherades i snitt 382 diasporer/vildsvin från päls och 26 från klövar. Motsvarande siffror för diasportyp var 23 i päls och fem i klövar. Totalt återfanns 78 växtfrön i 58 % av exkrementproverna. Av de 78 frön som passerat mag- och tarmkanalen i vildsvinen bedömdes 27 % vara vitala. Av de tolv åtelfodertyper som analyserades innehöll samtliga diasporer. Av diasporerna funna i päls kunde 52 % identifieras till familj/art. En stor del av diasporerna från pälsproverna utgjordes av gräsfrön. Hos hälften av de provtagna vildsvinen i Skåne återfanns hönshirs (Echinochloa crus-galli) i pälsproverna. För klövproverna kunde 43 % identifieras till familj/art.
Studien bekräftar resultat från tidigare internationella studier: att vildsvin är mycket effektiva diasporspridare med stor möjlighet att sprida besvärliga och invasiva ogräsarter i Sverige. Dessutom visade studien att hantering av åtelfoder på åtelplatser utgör en betydande risk för ogrässpridning och att nuvarande regelverk kring import av åtelfoder inte begränsar riskerna. Vi rekommenderar därför en översyn av regelverket för import av åtelfoder och bedömer att ytterligare forskning behövs rörande riskerna med att vildsvin sprider svårbekämpade ogräsarter i Sverige.

Weeds have been a challenge for farmers all over the world ever since humans began to cultivate land. Weeds reduce the quality and quantity of the harvest, which means that farmers need to keep weeds under control to minimize crop losses. The ongoing climate change, which among other things, leads to higher mean temperatures and an extended growing season, will also affect the composition of the Swedish weed flora. In 2024, the global mean temperature 1.5 ̊C warmer for the first time since pre-industrial time. The increasing mean temperature increases the risk of new persistent weed species spreading and reproducing in Sweden. This coincides with a decrease in the availability of herbicides and an increase in the development of herbicide resistance. Describing and understanding how weed species are spread to and within Sweden is urgent. All in all, it is important to take all factors into account when considering the dispersal of weed species to and within Sweden.
International studies have shown the impact wild boar and other wild animals have on the dispersal of diaspores (dispersal unit). However, this dispersal mechanism has received little attention in Sweden. According to international studies, wild boars contribute to dispersal of diaspores both by means of endozoochory and epizoochory. The wild boars have, in comparison to other wild living animals in Sweden, large home areas and unique ways to foraging and rooting. These characteristics, according to previous studies, makes wild boars effective dispersers of diaspores. These factors highlight the importance of understanding the wild boar’s role in the spread of problematic and invasive plants in Sweden. This study aimed to increase the understanding of how wild boars spread weeds in the agricultural landscape. Another aspect emphasized in this study, was import and selling of game feed may serve as local and national entry points for new plant species.
To investigate whether wild boars and the handling of game feed are risk factors for weed dispersal in Sweden the following three aspects were studied: 1) material from fur and hooves of fourteen wild boars and 36 excrement samples were collected to investigate the presence of diaspores, 2) the presence of weed diaspores in twelve different types of game feed was investigated and 3) information on laws and regulation regarding commercial game feed was complied.
The field collection of the material was conducted during October and November in Uppland and Skåne, which are geographically distinct regarding flora and climate. Diaspore material from fur and hooves was extracted through brushing/scraping along with sifting. Seeds from excrements were extracted through dissolution in water, filtration and sifting. The vitality of seeds extracted from the excrements was determined by tetrazolium analysis. Game feed was sifted to separate the diaspores from the feed. All material was then sorted into different categories (diaspore type, size, shape, quantity and adhesive mechanism). Furthermore, identification of family and species of the collected diaspores and seeds were carried out.
Diaspores were present in 100% of the fur samples and in 92% of the hooves samples. On average 382 diaspores/wild boar were extracted from the fur and 26 diaspores/wild boar from hooves. Seeds were found in 58% of the excrement samples. Out of 78 seeds that had passed through the digestive system of the wild boars, 30% were assessed to be viable. All game feed samples contained diaspores. Fifty two percent of the diaspores found in wild boar’s fur was identified to family or species. A large amount was identified as grass weeds. Fifty percent of the examined wild boars in Skåne, had seeds of barnyard grass (Echinochloa crus-galli) in their fur. Forty three percent of diaspores in the hooves samples was identified to family or species.
The results found in this study confirm results from previous international studies, for example that wild boars are effective diaspore dispersers with a significant potential to spread problematic and invasive weed species in Sweden. Furthermore, the study showed that the handling of game feed at attractants poses a risk for weed dispersal and that current regulations regarding import of game feed do not reduce these risks in a sufficient way. Therefore, we recommend a revision of the import regulations of game feed and further research on the risks regarding weed dispersal by means of wild boars in Sweden.