Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag är en är klimatet en stor fråga och många personer är oroliga över klimatförändringarna. Media
och politiker skyller ibland på lantbrukarna och att deras djur har för stor påverkan på klimatet.
I den här studien så har omberäkningar gjorts för att kontrollera hur mycket metangas som dikor
släpper ut. Detta beräkningssätt är taget från 2016 där generella beräkningar för dikor, ungdjur och
mjölkkor gjorts. Den här studien har valt att gå in på beräkningarna hos dikorna och då kontrollera
var de mer precisa indatavärdena ligger och ger för resultat. Detta då Sverige varje år skickar in till
EU hur mycket dikorna släpper ut i metangas per år och vilken miljöbelastning de utgör. Samma
beräkningssätt har använts 2016, däremot så har mer specifikare värden använts som
kalvningsdatum, storlek, raser och att dikorna äter olika foder under året.
I studien tas även upp hur metangas produceras hos idisslare. Hos idisslare sker den största delen
utav metanproduktionen i vommen. Vommen fungerar som en jäsningskammare vilket bildar en
anaerob miljö för mikroorganismer vilka hjälper till med nedbrytningen utav fodret. Vid
nedbrytningen av fodret så bildas metangas som en biprodukt. Det går att använda sig utav
fodertillsatser som kan ges till dikorna som minskar metangas utsläppen. Detta genom att de binder
till olika delar i metanogenes.
I studien så har metanproduktionen hos dikorna beräknats lägre, beroende på att specifikare värden
använts. Skillnaderna är i metanproduktionen ligger på 14-24kg/metangas/år detta då på grund av
att fler sorter foder har använts och att året är mer realistiskt uppbyggt.