Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Globalt sker urbanisering i en ökande takt vilket leder till att allt fler städer förtätas. Följaktligen
minskar, fragmenteras och isoleras grönytor vilket utgör ett stort hot mot den urbana biologiska
mångfalden. Samtidigt anses biologisk mångfald vara av stor vikt för möjligheten att utveckla
en hållbar stadsmiljö och för att behålla kontakten mellan människor och natur. I syfte att främja
integrering av stadsgrönska och biologisk mångfald i den täta staden krävs nya innovativa lösningar.
I detta masterarbete studeras fickparkens potential att stödja urban biologiska mångfald.
Arbetets syfte är att genom en litteraturstudie, referensprojekt och en exempelstudie förvärva
kunskap kring urban biologisk mångfald och dess behov för att undersöka fickparken som möjligt
verktyg i städers arbete för biodiversitet.
Forskning visar att små grönytor har en viktig roll i bevarandet av urban biologisk mångfald då
de verkar för att komplettera större ytor med resurser av föda och habitat. Små grönytor kan
även stärka konnektiviteten i stadens gröna nätverk. En ökning av ekologiska värden såsom flerskiktad
vegetation, blomning och artrikedom är avgörande för bevarande av biologisk mångfald
i urbana grönytor. För att åtgärderna ska godtas av allmänheten fordras att människans intressen
tas i beaktande under utformning och planering av dessa. Studiens referensprojekt visar på
en god möjlighet att inkludera mer grönska även på mindre ytor i centrala och tätbebyggda
områden, vilket kan bidra med ekologiska och sociala värden.
I en exempelstudie utförd i Malmö stad tillämpas inhämtad kunskap på den fysiska miljön för att
undersöka praktiska exempel i stadsmiljö. Genom kartläggning av stadens befintliga ekologiska
värden och kommunens framtida mål föreslås åtta potentiella platser för anläggning av fickparker
i centrala Malmö. Två av dessa ytor ges en platsspecifik gestaltning med särskild hänsyn till
värden för biologisk mångfald och mänskliga behov.
Resultaten från arbetet visar att fickparken har förmågan att verka som ett värdefullt verktyg
för att stödja biologisk mångfald. Den har en god möjlighet att öka den totala andelen habitat
och födoresurser i tätbebyggda stadsdelar, samt utveckla konnektiviteten bland stadens gröna
nätverk. En välplanerad och strategisk placering och gestaltning av en fickpark ökar avsevärt
dess förmåga att stödja lokal biologisk mångfald. Samtidigt har fickaprken potential att inkludera
åtgärder för andra prioriterade mål inom hållbar stadsutveckling. I syfte att skapa ekologiskt
hållbara städer samt möjliggöra för fickparkens deltagande i ett sådant arbete, krävs utvecklad
ekologisk kunskap och tydligare riktlinjer för urban biologisk mångfald.

Due to the globally increasing urbanisation, densification of cities is becoming more common.
Consequently, urban green spaces are becoming fragmented and isolated and are decreasing
in size. Such developments are threatening urban biodiversity. At the same time, the values
of biodiversity are emphasized regarding sustainable urban development and retaining the
human-nature relationship. New and innovative solutions are required in order to support an
integrated green infrastructure and biodiversity in dense urban areas. In this master’s thesis, the
ability of pocket parks to support urban biodiversity is examined through a literature review,
reference projects as well as a case study. The objective of the study has been to acquire knowledge
on urban biodiversity and its requirements, in order to determine in which manner pocket
parks, employed as planning tools, may contribute to the preservation of biodiversity.
Small urban green spaces have been proven to be of significant importance regarding urban
biodiversity conservation due to their ability to augment food and habitat resources of larger
green spaces, as well as to strengthen green connectivity. An increase in ecological values such
as vegetation stratification, flowering resources, and species richness is important to sustain biodiverse
urban green spaces. It is imperative that human preferences are included in the design
and planning stages, in order for these measure to gain public acceptance. The reference projects
in this study showcase a good potential to increase vegetation cover even in smaller spaces
in dense city districts. The projects have generated good outcomes such as increased ecological
and social values.
In a case study located in the city of Malmö, acquired knowledge is applied to the physical urban
environment to explore practical examples. By mapping Malmö’s existing ecological values
and planning strategies, eight potential sites for pocket parks in central Malmö are proposed.
Two locations are given site-specific designs with a focus on biodiversity values, while also considering
human preferences and needs.
The results of the study demonstrates pocket parks to be a potentially valuable concept to
support biodiversity in dense cities by increasing habitat and food resources and improving
green connectivity. A strategic location and design increases the potential of the pocket park to
support biodiversity and simultaneously contribute to other goals within urban development.
Increased knowledge and clear objectives regarding biodiversity is crucial within urban planning
to promote ecological sustainability within cities, and to include pocket parks in the strategy.