Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie undersöker hur tre svenska kommuner arbetar med grönska på skolgårdar i en tid där klimatförändringarna sätter allt djupare spår. Världens medeltemperatur ökar snabbt och det påver-kar hela jordens befolkning. Samtidigt sker en urbanisering där städer förtätas, fler människor be-höver samsas på en mindre yta och grönytor minskar till förmån för hårdgjorda ytor. Statistik visar att barns behov av stora gröna utemiljöer nedprioriteras, vilket även gäller deras skolgårdar. Effekten av klimatförändringarna ger intensifierade värmeböljor, som medför hälsorisker för barn, ge-nom att de utsätts för ökad UV-strålning men även av värmestress.
Eftersom barnen enligt svensk lag har skolplikt, kommer barnen att vistas en stor del av sin tid i skolmiljö, varav en tredjedel av sin skoltid på skolgården. Det är därför viktigt att dessa utemiljöer planeras, projekteras och förvaltas med barnens välbefinnande i åtanke. Skolans utemiljö har stora värden för barnen då det i flera fall är den enda tiden på dagen de vistas på en plats med grönska. Boverket har därför tagit fram riktlinjer med allmänna råd, som ett komplement till Plan- och bygglagen, gällande storleken på friytan som barn bör ha på skolgården för att säkra att vegetation får plats i utemiljön för lek, rekreation, fysisk aktivitet och pedagogik.
Syftet med denna studie är att undersöka tre svenska kommuners arbete med grönska på skolgår-dar inom projektering, förvaltning och klimatanpassning. De utvalda kommunerna är Helsingborgs kommun, Jönköpings kommun och Lunds kommun. I studien ingick en litteraturstudie samt en multipel fallstudie i två delar. Litteraturstudien utforskade lagar, regler och råd som kommuner har att förhålla sig till gällande klimatanpassning i projektering och förvaltning, samt grönskas påver-kan på barnen och på vilket sätt grönskan är en viktig byggsten i klimatanpassningsarbetet. Genom att jämföra de olika kommunernas arbetssätt i en fallstudie som inkluderar en enkät och dokument-studier, får vi en djupare förståelse för hur skolgårdarna bör utformas och förvaltas med barns väl-befinnande och säkerhet i åtanke för framtiden. Studien gav oss möjlighet att se hur de olika kommunerna tolkade rekommendationerna från Boverket.
Resultatet visar att det finns ett stort antal lagar, regionala och lokala åtgärdsprogram samt
internationella konventioner för klimatanpassning. Kommunens organisationsstruktur är anpassad till de politiska ramarna inom en demokrati. Detta påverkar arbetet med skolgårdarna, där det inte finns några lagstadgade mått för hur dessa ska utformas utan endast allmänna råd och rekommendationer. Utifrån studien kunde slutsatser dras att förvaltningsövergripande samarbete är avgörande för arbetet med skolgårdar i en kommunal organisation. Med tanke på de ökade klimatför-ändringarna skulle ett strategiskt klimatarbete kunna stärkas genom ett lagstadgat krav om friytor och grönska på skolgårdar.

This study investigates how three Swedish municipalities work with greenery in schoolyards at a time when climate change is leaving deeper marks. The average temperature of the world is increasing rapidly and it's affecting the entire world's population. Cities are becoming densely populated, more people need to share smaller spaces. The green spaces are decreasing in favor of paved surfaces. Statistics show that children's needs for larger green outdoor environments are being downgraded, including their schoolyards.
The effects of climate change result in more intense heatwaves, which poses health risks to child-ren, both due to increased UV radiation and heatstress. Since children must spend a third of their school time in the schoolyard according to Swedish law, it is important that these outdoor environ-ments are managed and designed with the children's well-being in mind. Schoolyards have great value for children, as they are often the only time during the day when they are in a green environ-ment. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) has developed guidelines with general advice, as a complement to the Planning and Building Act, regarding the size of the open space that children should have in the schoolyard for play, recreation, physical activity and outdoor education.
The purpose of this study is to examine the work of three Swedish municipalities with greenery in schoolyards and how they interpret the recommendations from Boverket. The selected municipalities are the municipality of Helsingborg, the municipality of Jönköping and the municipality of Lund. The research questions were answered through a literature review and a multiple case study that includes a questionnaire and document studies. The literature review explored laws, regulations and advice that municipalities must consider in relation to climate adaptation in design and management, as well as the impact of greenery on children and how greenery plays a key role in the efforts for climate adaptation. By comparing the different municipalities' working methods in a case study, a deeper understanding is gained of how schoolyards should be designed and managed with children's well-being and safety in mind for the future.
The results show that there are many laws, regional and local actionprograms and conventions on climate adaptation, and that the municipalities organizational structures operate within political frameworks. This affects the work with schoolyards, where there are no statutory standards for de-sign, only general advice and recommendations. Based on the study, conclusions could be drawn that cross-departmental collaboration is crucial for working with schoolyards within a municipal organization. Given the increasing climate change, a strategic climate approach could be strengthened by implementing a statutory requirement for open spaces and greenery in schoolyards.
Keywords: climate change, climate adaptation, urbanization, children's rights, schoolyards, effects of greenery on children, heatstress, Swedish National Board of Housing, Building and Planning, Planning and Building Act, open space, municipalities, organizational structure.