Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kyrkogården kan upplevas som en rogivande plats att vistas på och trots den sorgsenhet som vilar över platsen kan kyrkogården med dess olika områden ändå vara läkande för den som sörjer eller lider av mental trötthet. Detta examensarbete presenterar en undersökning av askgravlunden som terapeutisk plats genom en litteraturstudie och en tematisk jämförande studie av fem askgravlundar i Sverige. Analysen av askgravlundarna har utgått från ett antal teorier inom hälsa och välbefinnande ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Landskapsarkitekten Inger Berglunds studie om minneslunden som kyrkogårdens meditativa rum från 1994 har även legat till grund för denna studie där askgravlunden som meditativt rum undersökts. De fem besökta askgravlundarna är analyserade främst utifrån tre olika aspekter: närvaron av icke-religiösa symboler som kan ge en andlig laddning, landskapsarkitekten Inger Berglunds tio råd vid skapandet av ett meditativt rum samt professor i miljöpsykologi och landskapsarkitektur Patrik Grahns teori om de åtta multisensoriska dimensionerna/kvaliteterna. Syftet med examensarbetet har varit att analysera den terapeutiska effekten och de restorativa kvaliteterna i askgravlundar utifrån dess utformning och gestaltning.
Resultatet av undersökningen har visat att askgravlunden kan fungera som terapeutisk plats trots att utformningen och gestaltningen av dessa anläggningar präglas av stora lokala variationer. Analysen visar att ett meditativt rum kan se ut på olika sätt och att det går att skapa en andlig tyngd på en plats utan religiösa symboler. Askgravlunden har visat sig ha restorativa kvaliteter som kan bidra positivt till sorgebearbetningen vid en närståendes bortgång samt vid mental trötthet. Detta examensarbete visar även att det finns utrymme att utföra en större studie av askgravlunden som terapeutisk plats. Genom vidare forskning hade det varit intressant för kyrkogårdsbranschen att göra en uppföljning av Inger Berglunds studie med fokus på hur askgravlunden svarat på behovet av ett mindre anonymt alternativ till minneslunden och hur det påverkat den terapeutiska effekten hos de anhöriga.

The cemetery can be experienced as a calming place to visit and its various areas can be healing for those who are grieving or suffering from mental fatigue, despite the sadness that rests over the place. In this thesis, the ash grove as a therapeutic site is analysed through a theoretical study and a thematic comparative study of five ash groves in Sweden. The analysis of the ash grove has been based on several theories regarding health and well-being from the perspective of environmental psychology. The landscape architect Inger Berglund’s study from 1994 regarding the memorial grove as the cemetery’s meditative site has also formed the basis for this study, in which the ash grove as a meditative site has been studied. The five visited ash groves are analysed primary from three different aspects: the presence of non-religious symbols that can give a spiritual feeling, landscape architect Inger Berglund’s ten advises for creating a meditative site, and professor of environmental psychology and landscape architecture Patrik Grahn’s theory of the eight perceived sensory dimensions (PSD). The aim of this thesis has been to analyse the therapeutic effect, and the restorative qualities of the ash grove based on their design and construction.
The results of the study have shown that the ash grove can function as a therapeutic site even though the design and construction of these places are characterised by great local variations. The analysis shows that a meditative site can vary in design and that it’s possible to create a spiritual feeling in a place without religious symbols. The ash grove has been shown to have restorative qualities that can contribute in a positive way to the grief processing after the death of a loved one, and mental fatigue. This thesis also shows that there is room to carry out a larger study of the ash grove as a therapeutic site. Through further research, it would have been interesting for the cemetery-industry to do a follow-up of Inger Berglund’s study, where the focus should be directed at how the ash grove responded to the need for a less anonymous alternative to the memorial grove and how it affected the therapeutic effect of the relatives to the deceased.