Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den allra vanligaste orsaken till hälsoproblem på häst är ortopediska besvär, varför vikten av korrekt diagnostisering och behandling av hältor är av mycket stor vikt. Det klassiska sättet att hantera hältor är att utföra en utökad allmänklinisk undersökning där rörelseapparaten undersöks grundligt palpa-toriskt samt att en subjektiv bedömning av rörelsemönstret utförs. Flera tidigare studier där veterinärers förmåga att bedöma hälta har utförts och samstämmigheten mellan veterinärer har inte visat sig vara speciellt hög i synnerhet vid bedömning av bakbenshältor. Objektiva mätmetoder har tagits fram för att fungera som ett hjälpmedel i bedömningen av hältor och speciellt användbar är den objektiva rörelseanalysen vid fall med lindriga, svårbedömda hältor. De objektiva mätsystemen är även ett bra sätt att få reda på var i stegcykeln hästen är halt; har hästen en frånskjuts- eller en belastningshälta? Målsättningen för det här examensarbetet var att utvärdera hur väl subjektiv bedömning av bakbenshälta fungerar som verktyg för att skilja mellan frånskjuts- och belastnings-hälta.
En webbaserad enkät med sammanlagt 48 filmer på bakbenshalta eller ohalta hästar sammanställdes och skickades till veterinärer. Filmerna bestod av 28 hästar som varit patienter vid Universitetsdjursjukhuset i Uppsala samt tio hästar med inducerade bakbens hältor. Tio filmer upprepades för att kunna bedöma intra-rater agreement för deltagarna. Deltagarna bestod av veterinärer som jobbar med hästar i sin vardag. Dessa fick bedöma om de tyckte att respektive häst på varje film var ohalt eller hade en bakbenshälta, och om de bedömde att hästen var halt skulle de även välja mellan vänster och höger bakben samt om de bedömde hältan som frånskjuts- eller belastningshälta.
Av de 104 deltagarna som påbörjade enkäten bedömde endast nio deltagare tillräckligt många filmer för att inkluderas i statistiken. Samstämmigheten mellan veterinärerna analyserades med Cohen:s kappa för att även ta i beaktande sådan samstämmighet i bedömningen som sker via slumpen. Veterinärerna var acceptabelt samstämmiga när de bedömde om respektive häst var halt eller inte, samt när de bedömde vilket ben hästen var halt på. Samstämmigheten mellan veterinärerna vid bedömning av om respektive häst hade en frånskjuts- eller belastningshälta var dock lika med slumpen eller sämre än slumpen, det vill säga samstämmigheten var dålig.

As the most common health problem in the horse is related to orthopedic disorders the weight of correct diagnosis and treatment for lameness in the horse is of utmost importance. The classical approach to the lameness examination is an extended general exam of the patient involving palpation of the locomotion system and subjective evaluation of the gaits. Agreement between veterinarians when evaluating lameness in the horse has been the subject of many studies, and the agreement has not proved itself to be particularly good, especially when evaluating hindlimb lameness. Methods for objective evaluation have been developed and they have proven to be a remarkably helpful aid in evaluation of mild and more challengingly evaluated lameness. Objective evaluation of lameness in the horse also enables an accurate measure of in which part of the stride cycle the lameness occurs; does the horse have a push-off or impact lameness? The goal of this study was to evaluate how well subjective evaluation of lameness works when assessing whether a hindlimb lameness is of push-off or impact type.
A web-based survey with 48 videoclips of sound horses and horses with hindlimb lameness was compiled. The videoclips consisted of 28 horses that were patients at the University Animal hospital in Uppsala, 10 horses with induced hindlimb lameness and 10 videoclips that were repeated so that intra-rater agreement could be assessed. The survey was then sent out to veterinarians that work with horses in their day-to-day job. For each videoclip the participants in the survey were asked to first evaluate whether the horse was lame or not. If they judged the horse to be lame, they were then asked to choose which hindlimb was lame and if the lameness was of push-off or impact type.
Of the 104 participants that started answering the survey only 9 participants evaluated an adequate amount of videoclips to be included in the statistical analysis. Inter-rater agreement between the participants was analyzed with Cohen’s kappa which is a statistical tool that takes into consideration the amount of agreement that would naturally happen by chance. Inter-rater agreement between the veterinarians was acceptable both when evaluating whether the horse was lame or not and when deciding on the lame limb. Inter-rater agreement when deciding the type of lameness, push-off or impact, however, was equal to or worse than what would happen by chance.