Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

This thesis examines naturalistic and ecologically informed planting design in urban settings, aiming to review and synthesise contemporary practices and literature.

A scoping review of diverse literature — including scientific articles, professional publications, and popular works — was conducted, employing thematic analysis to identify key themes and emerging trends. Seven primary themes were identified: Design, Aesthetics, and Site-Scale Function; Human Experience, Health, and Well-Being; Ecological Horticulture; Management Practices and Objectives; Community, Social, and Cultural Aspects; Urban Planning, Greening, and Ecosystem Services; Climate Adaptation and Urban Resilience.

Using Nick Robinson’s seminal work, ‘The Planting Design Handbook‘, as an analytical framework, the findings reveal that while his foundational principles remain relevant, contemporary approaches demand a more integrated and dynamic methodology. Key differences include:

• Ecological Dynamism over Aesthetic Naturalism: Emphasising ecological processes rather than solely mimicking nature’s appearance..
• Emphasising Human Well-being:
• Plant Communities over Individual Specimens: Focusing on plant assemblages instead of individual plant choices.
• Dynamic, Process-Oriented Design and Management: Embracing the evolving nature of plant communities through adaptive management.
• Community Engagement: Recognising the importance of social acceptance and involving communities in design and stewardship.
• Ecosystem Services: Highlighting the benefits derived from ecological processes.
• Climate Resilience: Prioritising climate-adaptive plantings to enhance urban resilience.

The thesis concludes that urban planting design is evolving toward holistic, interdisciplinary approaches that balance aesthetic appeal, ecological functionality, and social relevance. There is a pressing need for:

• Interdisciplinary Collaboration: Combining insights from landscape architecture, ecology, horticulture, urban planning, and social sciences.
• Educational Advancements: Integrating ecological principles and adaptive management into education and practice.
• Future Research: Conducting long-term studies on the outcomes of naturalistic plantings and exploring NPCs in various contexts.

These findings have significant implications for creating sustainable, resilient, and culturally relevant urban landscapes. By embracing the complexity of urban ecosystems and prioritising both human and environmental well-being, landscape professionals can play a critical role in addressing urban 21st-century challenges.

Den här uppsatsen undersöker naturlik och ekologiskt genomtänkt växtgestaltning i den byggda miljön, med målet att granska och syntetisera samtida praktik och litteratur.

En kartläggande litteraturöversikt genomfördes som inkluderade vetenskapliga artiklar, professionella publikationer och populärlitteratur. En tematisk analys användes för att identifiera centrala teman och framväxande trender. Sju huvudteman framkom: Design, estetik och funktion på platsnivå; Mänsklig upplevelse, hälsa och välbefinnande; Ekologisk hortikultur; Förvaltningsmetoder och målsättningar; Samhälleliga, sociala och kulturella aspekter; Stadsplanering, urban grönstruktur och ekosystemtjänster; Klimatanpassning och urban resiliens.

Genom att använda Nick Robinsons verk The Planting Design Handbook som analytiskt ramverk visar resultaten att hans grundläggande principer fortsatt är relevanta, men att dagens förhållningssätt kräver mer integrerade och dynamiska förhållningssätt. De viktigaste skillnaderna kan sammanfattas i följande lista:

• Ekologisk dynamik framför estetisk naturalism: Betonar ekologiska processer snarare än att enbart efterlikna naturens utseende.
• Betoning på mänskligt välbefinnande: Planteringars utformning ska gynna människors hälsa och upplevelser.
• Växtsamhällen framför enskilda arter: Fokus ligger på sammansättningar av arter snarare än individuella växtval.
• Dynamisk, processinriktad design och förvaltning: Anpassningsbar förvaltning som följer växtsamhällenas naturliga utveckling över tid.
• Samhälleligt engagemang: Involvering av lokala aktörer i utformnings- och förvaltningsprocesser för att uppnå social acceptans och delaktighet.
• Ekosystemtjänster: Lyfter fram de fördelar som härrör ur ekologiska processer.
• Klimatresiliens: Prioriterar klimatadaptiva planteringar som stärker stadens motståndskraft mot kommande förändringar.

Uppsatsen konkluderas med tankar om att växtgestaltningen i byggd miljö rör sig mot holistiska, tvärvetenskapliga tillvägagångssätt där estetisk upplevelse, ekologisk funktionalitet och social relevans balanseras. Det finns ett behov av:

• Tvärvetenskapligt samarbete: Att sammanföra kunskap från landskapsarkitektur, ekologi, hortikultur, stadsplanering och samhällsvetenskap.
• Utbildningsmässiga förändringar: Att ännu mer integrera ekologiska principer och adaptiv förvaltning i utbildning och praktik.
• Framtida forskning: Långtidsstudier av naturlika och ekologiskt genomtänkta planteringar i olika sammanhang, för att förstå hur de utvecklas och påverkas av olika faktorer över tid.

Dessa resultat har långtgående implikationer för utformningen av hållbara, resilienta och kulturellt relevanta stadsmiljöer. Genom att omfamna den urbana ekosystemens komplexitet och prioritera både mänskligt och ekologiskt välbefinnande kan landskapsarkitekter spela en avgörande roll i att möta 2000-talets urbana utmaningar.