Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen handlar om stadsranden och inleds med en teoretisk genomgång av olika teorier som berör stadsranden. Den andra delen av uppsatsen beskriver en genomförd landskapsanalys av ett stadsrandsområde.

Stadsranden är det som uppstår i gränszonen mellan två olika kategorier; staden och landsbygden. I litteraturen framstår att det finns en mental gränsdragning mellan stad och land som har gjort att de områden som faller utanför dessa indelningar riskerar att ramla mellan stolarna. Att sätta ord på någonting är att ge det makt. Därför menar jag att begreppet stadsrand har en viktig roll att spela för att kunna tolka de delar av staden som inte kan delas in i de klassiska kategorierna.

En egenskap hos stadsrandens landskap är dess föränderlighet och dynamik, liksom att det kan uppfattas som fragmenterat. Att stadsrandsområden har en tendens att uppfattas som diffusa och svårlästa kan vara kopplat till en brist på den historiskt förankrade identitet som ett läsbart kulturlandskap kan förmedla. Områden som uppvisar stadsrandens egenskaper förknippas ofta med svag social och ekologisk hållbarhet, men det går även att se värden förknippade med den sorts gleshet och oprogrammerade ytor som kan finnas i stadsranden.

Det finns olika synsätt ifråga om vilken typ av strategi som är lämplig för att hantera de negativa aspekterna av stadsrandsområden. En viktig åtgärd är att förbättra läsbarheten i områdena, både fysiskt och mentalt. För det kunna göra det behöver både människors förmåga att läsa landskapet höjas, liksom att landskapets läsbara fysiska strukturer tydliggörs.

Som en del av uppsatsen har en landskapsanalys genomförts i området Škaljari i Kotorbukten, Montenegro. Analysområdet är valt utifrån att det uppfyller många av de karaktäristiska kännetecken för stadsranden som har behandlats i teoridelen. För att kunna analysera området utifrån temat stadsranden har en anpassad metod för landskapsanalys tagits fram genom att föra ihop två befintliga analysmetoder; en kulturhistoriskt orienterad och en metod för landskapskaraktärisering. Metoden utgår ifrån en stegvis arbetsprocess med där de fem faserna är: Förberedelse - Beskrivning - Tolkning - Värdering - Aktivering.

Resultatet av landskapsanalysen har lett till bedömningen att Škaljaris historia som stadsrand kan ha påverkat områdets utveckling negativt eftersom området varken är självständigt eller accepteras som en riktig del av den närliggande historiska staden Kotor. Att ligga i skuggan av en ringmursstad med stark kulturhistoria har lett till att det har varit svårt att definiera Škaljaris egna värden, och området har länge blivit förbisett i planeringen. Riktlinjer för att säkra en positiv utveckling av området omfattar bland annat att förstärka Škaljaris egen identitet och stärka områdets rumsliga sammanhang.

This essay deals with the concept of the urban fringe, and begins with a theoretical review of various theories that concern the urban fringe. The second part of the essay describes a completed landscape analysis of an urban fringe area.

The urban fringe is what occurs in the border zone between two different categories; the city and the countryside. In the literature, it appears that there is a mental demarcation between city and country which has meant that the areas that fall outside these divisions are at risk of falling through the cracks. To put words to something is to give it power. Therefore, I believe that the concept of urban edge has an important role to play in being able to interpret the parts of the city that cannot be divided into the classic categories.

A characteristic of the urban fringe landscape is its changeability and dynamism, as well as the fact that it can be perceived as fragmented. That urban fringe areas have a tendency to be perceived as diffuse and difficult to read may be linked to a lack of the historically anchored identity that a legible cultural landscape can convey. Areas that exhibit the characteristics of the urban fringe are often associated with weak social and ecological sustainability, but it is also possible to see the values associated with the kind of sparseness and unprogrammed areas that can be found in the urban fringe.

There are different views on what kind of strategy is appropriate to deal with the negative aspects of peri-urban areas. An important measure is to improve legibility in the areas, both physically and mentally. To be able to do that, both people’s ability to read the landscape needs to be increased, as well as the landscape’s legible physical structures being made clear.

As part of the thesis, a landscape analysis has been carried out in the area of Škaljari in the Bay
of Kotor, Montenegro. The analysis area is chosen based on the fact that it fulfills many of the characteristic features of the urban fringe that have been treated in the theory part. In order to be able to analyze the area based on the theme of the urban fringe, an adapted method for landscape analysis has been developed by bringing together two existing analysis methods; a culture-historically oriented and a method for landscape characterization. The method is based on a step-by-step work process with the five phases being: Preparation - Description - Interpretation - Valuation - Activation.

The result of the landscape analysis has led to the assessment that Škaljari’s history as a city fringe may have negatively affected the area’s development, as the area is neither independent nor accepted as a proper part of the nearby historic city of Kotor. Being in the shadow of a walled city with a strong cultural history has meant that it has been difficult to define Škaljari’s own values, and the area has long been overlooked in planning. Guidelines to ensure a positive development of the area include, among other things, strengthening Škaljari’s own identity and strengthening the area’s spatial context.