Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lakvatten från avfallsdeponier utgör en diffus och kronisk miljöpåverkan i sjöar som är recipienter för lakvatten. Främmande ämnen i lakvattnet kan ge upphov till direkta och indirekta effekter på organismer. Den primära effekten uppkommer på molekylär- eller cellulär nivå vanligtvis i samband med exponeringen och kan resultera i sekundära effekter på högre biologiska organisationsnivåer (organ-, individ-, populations-, samhälls- och ekosystemnivå) om störningen är stor eller pågår under lång tid. Effekter på olika organisationsnivåer uppkommer i olika hastighet och därmed i olika tidsskalor varför indikationer på påverkan inte alltid syns samtidigt på de olika organisationsnivåerna. All form av påverkan kommer inte heller till uttryck på alla organisationsnivåer. Biologiska indikatorer på olika organisationsnivåer är därför värdefulla i samband med studier av miljöpåverkan. Lakvatten från en närbelägen avfallsdeponi diskuteras som orsak till skador på fisk som påträffats i sjön Molnbyggen utanför Leksand. Sår och tendenser till hormonell störning har setts hos fisken samtidigt som påverkan på populations- och samhällsnivå inte kunnat noteras. Naturvårdsverket driver ett undersökningsprojekt för att försöka klargöra orsakerna till skadorna i Molnbyggen och utreda om problemet gäller generellt för sjöar som utgör recipienter för lakvatten. Med anledning av detta syftar denna studie till att undersöka om det förekommer effekter på flera organisationsnivåer hos fisken (organ-, individ- populations- och samhällsnivå) i såväl Molnbyggen som andra lakvattenrecipienter, och om det i så fall finns något samband mellan dessa effekter. Undersökningen har genomförts i samband med Fiskeriverkets provfiske sommaren 2000 i åtta sjöar inom Naturvårdsverkets deponiprogram och i sju referenssjöar vilka ingår i det nationella miljöövervakningsprogrammet. Referenssjöarna har använts för att få ett mått på naturliga variationer. Studerade parametrar är levervikt på organnivå, samt fluktuerande asymmetri, skadefrekvens, kondition och tillväxt på individnivå. Populationsnivån omfattar ålders- och längdfördelningar, medan samhällsnivån inkluderar art- och individantal, artdiversitet, biomassa, andel fiskätande fisk, andel karpfisk samt syrebristindikatorer. Det föreligger inga tydliga samband mellan olika effekter på olika organisationsnivåer. Två av karaktärerna (fluktuerande asymmetri och skadefrekvens) visar större avvikelse i lakvattenrecipienterna än i referenssjöarna, men för båda parametrarna är kunskapen om naturliga variationer för liten för att kunna dra slutsatser om eventuell föroreningsexponering. Två karaktärer (levervikt och kondition) varierar mellan olika sjöar men utan något mönster utifrån eventuell miljöpåverkan. Parametrarna tillväxt, ålders- och längdfördelningar visar ingen avvikelse i lakvattenrecipienterna jämfört med referenssjöarna. I en av lakvattenrecipienterna (Furen) syns påverkan på samhällsnivå som liknar effekter vid näringsrika förhållanden. Det beror sannolikt på en kombination av källor till näringstillförsel snarare än endast hög näringshalt i lakvattnet från den närbelägna avfallsdeponin. Om en miljöpåverkan i form av lakvatten från avfallsdeponier äger rum i de studerade sjöarna är den inte så stark att det ger genomslag till hög biologisk organisationsnivå. Trots osäkerheter utgör dock observerade effekter på lägre organisationsnivåer viktiga varningssignaler om att effekter även kan uppkomma i större skala. Ytterligare studier behövs för säkrare slutsatser om sambanden mellan lakvattenpåverkan och de effekter som setts i olika parametrar.