Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Psykiska besvär ökar i Sverige (Ersberg & Hasslin 2020), och det finns många belägg för att urbana grönytor kan förebygga och lindra besvären. Närhet till grönska från bostadsområden är mycket viktigt för hälsan (Bucht 2022), vilket gör detta arbete betydelsefullt sett ur både samhällsbyggnadsperspektiv och miljöpsy-kologi.
Det finns tydliga samband mellan tillgång till grönområden och psykisk och fysisk hälsa, och att vistas i naturen är en effektiv behandling mot stressrelaterade sjukdomar, såsom depression och utmattningssyndrom (Örebro 2018). Natur-vårdsverket (u.å.) nämner den vardagsnära naturen som bidragande till återhämt-ning av stressnivåer och mental trötthet, och naturen ger dessutom möjligheter till fysisk aktivitet. Utöver detta finns indikationer på att ökad exponering för stads-grönska leder till förbättrad psykisk hälsa, ökad fysisk aktivitet och minskad död-lighet.
I alla tre kommuner Linköping, Örebro och Västerås, har grönområden minskat sedan 1960-talet, då det skett en stor exploatering i form av bostadsbyggande. Både Örebro och Västerås har mest kvm grönyta/inv. av dessa tre kommuner, men det är lägre än vad hela Sveriges kommuner har i medeltal.
Vid minskat avstånd till grönområden får många bättre humör (SLU 2021), och Pogačar et al. (2019) nämner även vikten av att kunna mötas vid grönytor, och att depression och isolation då kan reduceras. Förutom att bidra till förbättrad psykisk hälsa ger urbana grönområden mindre luftföroreningar och ljudnivåer och förbätt-rat klimat och biodiversitet.
Konijnendijk (2022) beskriver 3-30-300 regeln med att det bör finnas åt-minstone 3 etablerade träd inom synhåll från varje hem, skola och arbetsplats, minst 30% krontäckning av träd i varje bostadsområde/stadsdel och högst 300m till närmaste grönyta från hemmet.

Mental disorders are increasing in Sweden (Ersberg & Hasslin 2020), and there is a lot of evidence that urban green spaces can prevent and alleviate the disorders. Proximity to greenery from residential areas is very important for health (Bucht 2022), which makes this work significant from both a community planning per-spective and environmental psychology.
There are clear connections between access to green areas and mental and physical health, and spending time in nature is an effective treatment for stress-related illnesses, such as depression and exhaustion syndrome (Örebro 2018). The Swedish Environmental Protection Agency (n.a.) mentions nature close to every-day life as contributing to the recovery of stress levels and mental fatigue, and nature also provides opportunities for physical activity. In addition to this, there are indications that increased exposure to urban greenery leads to improved men-tal health, increased physical activity and reduced mortality.
In all three municipalities Linköping, Örebro and Västerås, green areas have decreased since the 1960s, when there was a large exploitation in the form of housing construction. Both Örebro and Västerås have the most square meters of green space/built-in. of these three municipalities, but it is lower than what all of Sweden's municipalities have on average.
When the distance to green areas is reduced, many people feel better (SLU 2021), and Pogačar et al. (2019) also mention the importance of being able to meet at green spaces, and that depression and isolation can then be reduced. In addition to contributing to improved mental health, urban green areas provide less air pollution and noise levels and improved climate and biodiversity.
Konijnendijk (2022) describes the 3-30-300 rule that there should be at least 3 established trees within sight of every home, school and workplace, at least 30% crown coverage of trees in every residential area/district and no more than 300m to the nearest green space from the home.