Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Städer står inför alltfler komplexa utmaningar och bemöter dessa genom innovativa
tillvägagångssätt och samverkansformer som avviker från traditionell styrning. Case
Sofielund 2030 var ett projekt som syftade till att undersöka hur hållbarhetsmål kan
tillämpas lokalt genom nya, innovativa samarbetsstrukturer och processer. Genom en
projektlogik har Malmö stad involverat en mångfald av aktörer i en ny form av styrning, som den här studien har tolkat som experimentell styrning. Syftet med denna kvalitativa studie är att bidra till ökad kunskap om hur experimentell styrning förhåller sig till
kommunal demokrati och belysa konflikten mellan nytänkande och ansvar. Metoder för studien har varit intervjuer och dokumentanalys. Denna fallstudie har genom att diskutera demokratiska perspektiv som makt, inkludering, transparens, och legitimitet belyst ett visst demokratisk underskott i form av bristande insyn, försvårad ansvarsutkrävning, samt
bristande förtroende från medborgare gentemot projektet. Undersökningen har även pekat på att medborgarinolvering kan gynnas positivt av denna nya styrningsform. Studien har även kritiskt diskuterat ‘projektlogik’ och påtalar kontextuella förklaringar till dess uppkomst och dominans inom den kommunala organisationen. Genom att belysa ett demokratisk
underskott ämnar denna uppsats att bidra med kunskap för en mer balanserad samverkansform.

Cities are facing increasingly complex challenges and are addressing them through
innovative approaches and forms of collaboration that deviate from traditional governance. Case Sofielund 2030 was a project aimed at investigating how sustainability goals can be applied locally through new, innovative collaboration structures and processes. Through project logic, the city of Malmö has engaged a variety of stakeholders in a new form of
governance, which this study has interpreted as experimental governance. The purpose of this qualitative study is to contribute to increased knowledge of how experimental
governance relates to local democracy and to illuminate the conflict between innovation and accountability. Methods for the study have included interviews and document analysis. By discussing democratic perspectives such as power, inclusion, transparency, and legitimacy, this case study has highlighted a certain democratic deficit in terms of lacking transparency and accountability, and a lack of trust from citizens towards the project. The research has also indicated that citizen involvement can benefit positively from this new form of
governance. The study has also critically discussed the ‘project logic’ and pointed out contextual explanations for its formation and dominance within the municipal organization. By highlighting a democratic deficit, this paper aims to contribute knowledge for a more balanced form of collaboration.