Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Skogsgödsling gör att träden växer mer på en given tid. Tillväxtökningen leder till att drivningskostnaderna minskar per skördad volymenhet till följd av en grövre medelstamsvolym samt en högre virkestäthet. Den grövre medelstammen bidrar även till högre timmerandel och genererar en värdeökning för trädet.
Det ekonomiska resultatet för avverkningen påverkas av gödslingskostnaden, drivningskostnaden samt virkesintäkten. Det ekonomiska resultatet benämns i den här studien som drivningsnetto där dessa tre faktorer har inkluderats.
Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur gödsling med olika gödslingsmedel påverkar drivningsnettot. I studien har tre olika behandlingar studerats, två olika gödslingsmedel samt en kontroll. De två gödslingsmedel som undersöktes var bionäring (granulerad och hygieniserad rötrest av avloppsslam) och mineralgödsel.
Studien baserades på data från Sveaskogs storskaliga gödslingsförsök som anlades 2006–2008, genom att 22 olika bestånd i närheten av Kalix/Överkalix gödslats med bionäring och mineralgödsel. I den här studien studerades gödslingens ekonomiska effekt vid ett av dessa bestånd. Denna försökslokal delades upp i 7 olika delområden där 2 gödslades med mineralgödsling, 2 med bionäring och de 3 resterande delområderna lämnades som kontroll. Ytorna med mineralgödsling gödslades med 308 kg N/ha, ytorna med bionäringen gödslades med 507 kg N/ha och kontrollen gödslades inte alls. Beståndet avverkades vintern 2017–2018. Baserat på medelstamsvolym, virkesförråd samt stamantal från avverkningen analyserades de olika behandlingarna med programmet hprAnalys för att beräkna gödslingseffekten och drivningskostnaden.
Resultatet visade att båda gödslingsbehandlingarna gav högre tillväxt jämfört med kontrollen. För mineralgödslingen var tillväxten 26 m3fub högre per ha, och för bionäringen var tillväxten 30 m3fub per ha högre. Behandlingen med bionäringen resulterade även i grövst medelstamsvolym och även högst virkesintäkt per avverkad m3fub. Resultatet visade att drivningsnettot för kontrollen var högre jämfört med de olika gödslingsbehandlingarna. Mineralgödslingen visade sig generera lägst drivningsnetto jämfört med både kontrollen och bionäringen. Vid anläggningen av gödslingsförsöket var beståndet inte helt homogent där bland annat kontrollytan hade lägre stamantal vilket skapar viss osäkerhet i resultatet. Vidare studier bör därför läggas på att analysera drivningsnetton från ytterligare bestånd i gödslingsförsöket för att komplettera resultatet med underlag från fler bestånd.
Ingen av gödslingsbehandlingarna visade sig ekonomiskt lönsamma utan påverkades stort av gödslingskostnaden. Resultatet visar därmed att det inte är ekonomiskt lönsamt att gödsla tall på svaga boniteter med de kvävegivor som studerats.

Fertilization makes the trees grow more in a given time. The growth increase occurs mainly through larger diameter growth and lasts for about 10 years after the fertilization. The growth increase leads to a reduction in harvesting costs per harvested m3 due to a larger average stem volume and a higher total volume. The larger stems also contribute to a higher proportion of timber and generates an increase in the value of the tree.
The economic result from the harvest is affected by the fertilization cost, the harvesting cost and the timber income. The economic result is in this study referred to the net income, where these three factors have been included.
The purpose of this thesis was to investigate how fertilization with different fertilizers affects the net income. In the study, three different treatments were studied, two different fertilizers and a control. The two fertilizers studied were biofertilizer (sewage sludge) and mineral fertilizer.
The study is based on Sveaskog's large-scale fertilization trials that were established in 2006-2008, where 22 different stands near Kalix/Överkalix were fertilized with biofertilizer and mineral fertilizer. In this work, the fertilization effect at the Mörttjärn experimental site outside Överkalix was studied. The site was fertilized in 2006, with a dosage of 308 kg N/ha for the mineral fertilization, 507 kg N/ha for the biofertilization and the control was not fertilized at all. The stand with the three different treatments (mineral fertilization, biofertilization and control) covered a total of 55.8 ha and was harvest in 2017-2018. Based on the data from the harvest and fertilization, the revenues, fertilization costs and harvesting costs of the different treatments were analysed with hpsAnalys.
The results showed that both fertilization treatments gave higher growth than the control. For the mineral fertilization the growth was 26 solid cubic meter of wood under bark (m3sub) per ha higher, and for the biofertilization the growth was 30 m3sub per ha higher. For mineral fertilization, the timber income was 508 SEK/ m3sub, for biofertilizer the timber income was 510 SEK/ m3sub, and for the control the timber income was 505 SEK/ m3sub. The results showed that the net revenue for the control was higher both per harvested m3sub and per ha compared to the different fertilization treatments. Mineral fertilization turned out to generate a lower income on both revenue per ha and per harvested m3sub compared to the control and the biofertilizer. In the beginning of the study stand was not completely homogeneous where, among other things, the control area had lower stem numbers, which creates some uncertainty in the result. Further studies should therefore be conducted to analyse the net revenue from additional stands in the fertilization trial to complement the results with data from more stands.
None of the fertilized treatments proved to be economically viable, they were strongly influenced by the cost of fertilization. The results thus show that it is not economically viable to fertilize pine on poor soils with the nitrogen rates studied.