Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Avindustrialiseringen har lämnat många postindustriella miljöer efter sig, miljöer som tidigare har brukats för olika industrier som därefter förlorat sitt ursprungliga syfte. Hanteringen av de postindustriella miljöerna medför både problem och potential, gällande bevarande såväl som utveckling. Den här uppsatsen ämnar undersöka hur postindustriella miljöer hanteras på landsbygden för att se hur det skiljer sig från postindustriella miljöer i urbana sammanhang samt hur landskapsarkitekter kan förhålla sig till postindustriella miljöer på landsbygden. Detta genomförs genom att undersöka hur hanteringen av postindustriella miljöer i den svenska regionen Bergslagen förhåller sig till strategier inom, och perspektiv på, hanteringen av postindustriella miljöer i urbana sammanhang. I uppsatsen används alltså Bergslagen som exempel på ett område med postindustriella miljöer på landsbygden. Två rapporter skrivna av Geijerstam (2016) respektive Orre (2016) används som empiriskt material.

För att besvara frågeställningen används ett teoretiskt ramverk från en text skriven av Höfer och Vicenzotti (2018). Det teoretiska ramverket består av sex strategier och nyckelbegrepp kopplade till varje strategi.

Studien visar att strategier inom hanteringen av postindustriella miljöer på landsbygden och postindustriella miljöer i urban kontext har vissa likheter, men främst syns skillnader. En diskussion förs om dessa likheter och skillnader och om de beror på det urbana respektive landsbygdssammanhanget som miljöerna finns i. Slutsatsen blir att hanteringen av och synen på postindustriella miljöer på landsbygden inte går att likställa med detsamma i urbana sammanhang och att ytterligare forskning behövs för att kunna bevara och utveckla postindustriella miljöer på landsbygden på bästa sätt inom framtida samhällsplanering och landskapsarkitektur.

Deindustrialization has caused many post-industrial landscapes to be left behind, landscapes that have been used for different kinds of industries and subsequently lost its original purpose. The management of the post-industrial landscapes entails problems as well as solutions, both concerning preservation and development. This essay aims to examine how post-industrial landscapes are managed in rural areas in order to acknowledge how that differs from the management of post-industrial landscapes in urban areas. In addition, the essay aims to recognize how landscape architects can relate to post-industrial landscapes in rural areas. This is carried out through the investigation of how the management of post-industrial landscapes in the Swedish region of Bergslagen relate to strategies and perspectives regarding the management of post-industrial landscapes in urban areas. Thus, in the essay, the region of Bergslagen is used as an example of a rural area with post-industrial landscapes. Two reports written by Geijerstam (2016) and Orre (2016) are used as empirical material.

To answer the question, a theoretical framework written by Höfer and Vicenzotti (2018) is used. The theoretical framework consists of six strategies and key terms connected to every strategy.

The study shows that strategies regarding the management of post-industrial landscapes in rural areas and post-industrial landscapes in urban areas share some similarities, but mainly differences are visible. A discussion is held about these similarities and differences and whether they are due to the landscapes being placed in an urban or rural context. The conclusion is that the management and the perception of post-industrial landscapes in rural areas cannot be equated with the same in urban areas and that further research is needed to be able to, in the best way possible, preserve and develop post-industrial landscapes in rural areas for future community planning and landscape architecture.