Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Älgstammens storlek är något som diskuteras kraftigt i dagsläget. Skogsägare som är emot betesskador vill se en minskning av älgstammen, medan jägare vill ha en kraftig älgstam för jaktens skull. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur fyra olika storlekar på älgstammen kan påverka skogen, där det är 0, 10, 30 eller 50 älgar per 1000 hektar som jämförs. Påverkan är kopplad till tillväxt och virkeskvalitet, som undersöks genom inventering av områden där praktiska försök gjorts i sju upprepningar med konstgjord betning som motsvarar de olika storlekarna av älgstammen. En simulerad förstagallring visade att urvalet och volymen för gallringen försämras desto högre densitet det är på älgstammen. En marginell förbättring (0–7%) av beståndens andel skadade träd kunde göras vid gallring. Studien påvisar en negativ påverkan på tillväxt och virkeskvalitet för tall med en ökad densitet på älgstammen. En jämförelse av volymen visar att 10, 30 och 50 älgar per 1000 hektar i genomsnitt minskar volymen med 5%, 16% respektive 53% jämfört med kontrollparcellerna där inget bete är simulerat, medan volymen utanför inhägnaderna i genomsnitt var 20% lägre än kontrollparcellerna. För tre av inhägnaderna kunde det visas att ökad älgtäthet ger lägre diameter med statistiskt signifikant resultat, där även de fyra resterande inhägnaderna hade negativ trend med ökad älgtäthet men med något högre p-värde. Studien visar därmed att en högre älgtäthet ger sämre förutsättningar för bestånden gällande kvalitet, tillväxt samt vid skötsel genom gallring. Genom att jämföra de olika älgtätheterna inom inhägnaderna med det utanför inhägnaderna blir resultatet att bestånden i verkligheten är utsatt för samma påverkan som en älgtäthet mellan 30 och 50 älgar per 1000 hektar. Hur stor den optimala älgtätheten är i verkligheten beror på hur stor tillväxtförlust och andel skador som accepteras, där värdena från denna studie kan användas som riktmedel.

The size of the moose population in Sweden is a topic that is highly discussed today. The forest owners want a reduced population to lower the damages from grazing, while the hunters want an increased size of the population for the hunting. The purpose of this study was to find out how four different sizes of the moose population (0, 10, 30 or 50 moose per 1000 hectares) can impact the forest. The impact is connected to growth and quality of the stems. This was studied by inventorying seven enclosures where practical trials were made with artificial pruning intensity, corresponding to the sizes of the moose population. A simulated first thinning showed that the selection of trees and the thinning volume decreased the higher the density of the moose population was. A marginal improvement (0-7%) of the number of damaged trees in the forest stands could be made when thinning. The study shows a negative impact on growth and stem quality for pine with an increased density of the moose population. A comparison of the volume shows that 10, 30 and 50 moose per 1000 hectares in average decreased the volume with 5%, 16% respective 53% compared with the control plot. For three of the enclosures, it could be shown that an increased moose population gives a decrease in diameter with statistical significance result. The other four enclosures also showed a negative trend for diameter with increased moose population but with a slightly higher p-value. The study therefore shows that a higher moose population gives worse conditions for the stands regarding quality, growth and management by thinning. By comparing the stands with different moose populations inside the enclosures with the stands outside the enclosures, it shows that stands in reality are affected similarly as the ones with a moose population of between 30 and 50 moose per 1000 hectares. How big the optimal moose population is in reality depends on how big loss in growth and how much damage that is acceptable; values from this study can be used as a guideline to decide that.