Hansson, Oskar, 2010. Kan man minska användningen av fungicider med Inducerad resistens? : Försök med BABA mot potatisbladmögel . First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of Plant Protection Biology
|
PDF
821kB |
Abstract
Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten Phytophthora infestans rankas som den mest destruktiva skadegöraren inom jordbruket världen över. Den mest effektiva metoden för att bekämpa potatisbladmögel med idag är en frekvent användning av fungicider. Det kan dels vara skadligt för miljön och människors hälsa men även innebära stora ekonomiska kostnader.
Aktivering av växtens egna försvar, så kallad inducerad resistens, kan vara ett miljövänligare och mer hållbart alternativ att bekämpa potatisbladmögel med. ß-aminobutansyra (BABA) , en aminosyra, inducerar växtens försvar och har visat sig effektiv i många växtslag däribland i potatis mot P. infestans.
I det här försöket har BABAs effekt i kombination med två olika fungicider, Ranman och Revus testats. Potatissorterna som användes var Bintje (mottaglig) och Ovatio (partiell resistent). Plantorna behandlades med fungiciden och BABA, var för sig samt i olika kombinationer. Bladen infekterades därefter med P. infestans och diametern på lesionen mättes.
Resultatet visar att det är möjligt att minska dosen fungicid och ändå få en fullgod effekt i både Bintje och Ovatio. 5 % av full dos Ranman i kombination med 95 % av full dos BABA visade sig vara lika effektiv som när enbart full dos Ranman applicerades.
Steget till att använda BABA i odling är dock långt. Fler försök krävs både i växthus och i fält. BABAs effekt i fält kan vara mindre då växtens försvar till en viss grad redan kan vara inducerat.
För att se vilka proteiner, kopplade till växtens försvar, som sekreteras i potatisblad efter behandling med BABA utfördes en analys av sekretomet. Analysen gjordes på plantor av sorterna Bintje och Ovatio. Plantorna behandlades med BABA och blad från dessa samt från en obehandlad kontrollplanta analyserades. Resultatet visar att förvarsproteinerna PR-1 och 1,3-ß-glukanas bildas i högre grad i en BABA-behandlad planta jämfört med i den obehandlade kontrollen. Detta visar att en del av BABAs inducering av potatisens försvar sker genom en direkt aktivering och inte enbart genom priming.
Main title: | Kan man minska användningen av fungicider med Inducerad resistens? |
---|---|
Subtitle: | Försök med BABA mot potatisbladmögel |
Authors: | Hansson, Oskar |
Supervisor: | Liljeroth, Erland and Bengtsson, Therese |
Examiner: | Andreasson, Erik |
Series: | Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2010 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | LY003 Horticultural Science Programme 300 HEC |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of Plant Protection Biology |
Keywords: | inducerad resistens, potatisbladmögel, fungicider, BABA, Phytophthora infestans |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-4-362 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-4-362 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Plant diseases |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 11 Jan 2011 06:13 |
Metadata Last Modified: | 22 Mar 2015 15:14 |
Repository Staff Only: item control page