Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Douglasgran är ett trädslag som kan växa sig mycket högt i gynnsamma förhållanden i väldränerad, frisk till fuktig mark. Trädslaget kommer ursprungligen från Nordamerika. Douglasgranen är i Sverige klassad som ett främmande trädslag enligt skogsvårdslagen. Den finns ännu så länge i begränsad omfattning planterad i södra Sverige samt även i mycket enstaka planteringar i Mellansverige och längs norrlandskusten. Virket är medelhårt och kan bland annat användas till golv, panel och andra byggnadsmaterial.

Trädslaget är frostkänsligt och för att förbättra förutsättningarna vid beståndsetablering kan en skärm med ett annat trädslag planteras eller skapas genom självföryngring. Tidigare studier har visat att skärmar kan minska instrålningen av solljus dagtid och värmeutstrålningen nattetid vilket leder till att temperatursvängningarna utjämnas.

Syftet med föreliggande studie var att jämföra tillväxten för douglasgran som odlats i lågskärm av björk med olika skärmtätheter. Skärmarna i den här studien bestod av självföryngrad björk. Studien utgick från försöksytor etablerade 2014 vid Asa försökspark i Småland. Behandlingarna utgjordes av kontrollytor med douglasplantor på hygge utan skärm samt av två behandlingar med olika skärmtäthet, 500 björkar per hektar respektive 1 000 björkar per hektar. Toppskottslängd, totalhöjd och överlevnad mättes för totalt 200 douglasplantor. Dessutom mättes för 40 björkar i den självföryngrade skärmen diameter i brösthöjd samt totalhöjd. Douglasplantorna var vid den aktuella inventeringen tio år gamla.

Resultaten kunde inte påvisa att björkskärmarna vid inventeringen 2024 på ett positivt sätt påverkat douglasgranarnas tillväxt. Douglasgranarnas medelhöjd skilde sig inte mycket åt mellan de olika behandlingarna. En viss skillnad gällande skadefrekvens kunde dock konstateras. I behandlingen där björkskärmen hade en täthet på 500 stammar per hektar var andelen vitala douglasplantor under 50 procent och som lägst av samtliga behandlingar. För behandlingen där björkskärmen bestod av 1 000 stammar per hektar var andelen vitala douglasplantor över 90 procent. Att denna skillnad i överlevnad skulle bero på själva behandlingen är dock inte möjligt att fastslå utifrån det begränsade datamaterialet. Björkarna i den glesare skärmen, med ett förband motsvarande 500 björkar per hektar, hade ökat mer i diameter och höjd än björkarna i den tätare skärmen med förbandet 1 000 björkar per hektar.

Slutsatsen av studien var att det inte fanns några signifikanta skillnader för douglasgranarna i medelhöjd eller för det senaste årets toppskottslängder. Möjligen kan skillnader mellan de olika behandlingarna tydligare gå att utläsa vid framtida inventeringar.

Douglas fir is a tree species that can grow very tall in favourable conditions in well-drained, mesic to moist soils. The species is originally from North America and classified as an introduced tree species by the Swedish Forestry Act. So far, it has only been planted on a smaller scale in Sweden, in the southern and central parts of the country, and even more rarely, along the northern coast. The wood has medium strength and is suitable for flooring, panelling and other construction materials. The tree species is sensitive to frost and to improve the conditions a shelterwood can be planted or created by self-regeneration. Previous studies have shown that a shelterwood can reduce sunlight during the day and heat emissions at night and thereby even out temperature fluctuations.

The aim of this study was to compare the growth of Douglas fir grown in low birch shelterwoods with different spacing. The shelterwoods in this study consisted of self-regenerated birch. The field trial, located in Småland, was established in 2014 by Asa experimental forest and research station, Swedish University of Agricultural Sciences. Measurements of top shoot length, total height and survival were conducted for 200 Douglas fir seedlings. In addition, total height and diameter at breast height was measured for 40 birch trees in the self-regenerated shelterwood. The treatments consisted of control plots with Douglas fir seedlings planted without a shelterwood and by Douglas fir seedlings planted in shelterwood densities of 500 birches per hectare and 1,000 birches per hectare respectively.

The results from the 2024 inventory did not show that birch shelterwoods had a positive effect on Douglas fir growth. At age 10 there was no significant positive effect of shelterwoods on Douglas fir height growth and the average differences in tree height between all treatments were generally small. However, there was some difference in damage frequency: in the shelterwood of birch with a density of 500 stems per hectare the proportion of vital Douglas fir seedlings was below 50 percent and thereby lowest of all investigated treatments. In contrast, for the treatment with a birch shelterwood of 1 000 stems per hectare, the proportion of vital Douglas fir seedlings was above 90 percent. Based on this limited data set, it was not possible to conclude if this difference in survival was due to the treatment itself. The birches in the less dense shelterwood equivalent to 500 trees per hectare had increased their diameter and height more than birches in the denser shelterwood of 1 000 birches per hectare.

The conclusion was that at age 10, for the measured Douglas fir, there were no significant treatment differences in terms of average height and lengths of the top shoots from the latest growing season. Possibly, differences between the various treatments will be more pronounced in future inventories.