Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Som svensk medborgare har krig och andra tvister allt som oftast uppfattats som avlägset, och man har sällan känt en oro över att inte kunna äta sig mätt. Livsmedelsstrategin som implementerades år 2017 utgick från ett land i harmoni och sämja. Kort därefter avlöste de kritiska situationerna varandra, och befolkningen blev uppmärksammade på relevansen med självförsörjning och beredskap. Sverige har en genomsnittlig självförsörjningsgrad på 50 procent, vilket innebär att enbart hälften av all mat som konsumeras i landet produceras av svenska bönder. Sverige är inte enbart beroende av mat som inte kan produceras inrikes, utan även livsmedel som direkt konkurrerar med den inhemska produktionen.

Studien syftar till att undersöka hur beteenden och beslutsprocesser inom värdekedjan har format och påverkat Sveriges självförsörjningsgrad vad gäller livsmedelsproduktion. Genom att jämföra och kontrastera med finländska beslutsprocesser syftar studien även till att ge perspektiv på eventuella skillnader och likheter i primärproducenternas marknadsförhållanden.

Det teoretiska ramverket består av institutionell teori med motivet att analysera hur formella och informella institutioner påverkar beslutsprocesser hos aktörer i värdekedjan. Formella institutioner som EU och CAP kommer att undersökas i syfte att klargöra om dessa styrmedel har annorlunda inverkan på svenska respektive finländska producenters beslut och beslutsfattande. På samma sätt kommer informella institutioner såsom kulturella normer, attityder och värderingar hos svenska och finländska konsumenter analyseras för att skapa förståelse för vad olika beslutsprocesser grundas i. Följaktligen kommer de två institutionerna ge en förklaring till aktörernas agerande och beslut, samt återge vilken effekt de har på självförsörjningsgraden genom diverse beslutsfattande.

Resultatet antyder att den största skillnaden mellan svenska och finländska producenters marknadsförhållanden är stödet från konsumenterna. Svenska konsumenter har länge präglats av en attityd som tar fred för givet. Detta omdöme har mynnat ut i normer och värderingar som handlar om att man inte värnar det svenska lantbruket som finländska konsumenter värnar det finländska jordbruket. Finländska konsumenter bär på en medvetenhet om den hunger en kris eller ett krig kan föra med sig, och därför finns en kulturell norm som handlar om att köpa inhemskt producerade livsmedel i syfte att bibehålla det nationella lantbruket och kunna försörja befolkningen även när gränserna stängs. Således dras en slutsats om att det är den bristande efterfrågan på svenska livsmedel som har format och påverkat den svenska självförsörjningsgraden.

As a Swedish citizen, war and other conflicts have often been perceived as distant, and there har never been a worry about not being able to eat one’s fill. The food strategy implemented in 2017 was based on a country in harmony and concord. Shortly thereafter, critical situations followed one another, and the population became aware of the relevance of self-sufficiency and preparedness. Sweden has an average self-sufficiency rate of 50 percent, which means that only half of all the food consumed in the country is produced by Swedish farmers. Sweden is not only dependent on food that cannot be produced domestically, but also on food that directly competes with domestic production. To ensure food self-sufficiency during a difficult period, among other things, the milk production of the country must increase.

The study aims to investigate how behaviors and decision-making processes within the value chain have shaped and affected Sweden’s self-sufficiency in food production. By comparing and contrasting with Finnish decision-making processes, the study also aims to provide perspectives on potential differences and similarities in the market conditions for primary producers.

The theoretical framework consists of institutional theory with the aim of analyzing how formal and informal institutions affect decision-making processes among different actors in the value chain. Formal institutions such as the EU and CAP will be examined to clarify whether these regulatory instruments have different impacts on the decisions and decision-making of Swedish and Finnish producers. Similarly, informal institutions such as cultural norms, attitudes, and values of Swedish and Finnish consumers will be analyzed to understand the basis of different decision-making processes. Furthermore, the two institutions will provide an explanation of the actions and decisions of the actors, as well as illustrate their effect on self-sufficiency through various decision-making processes.

The results suggest that the biggest difference between the market conditions of Swedish and Finnish producers is the support from consumers. Swedish consumers have long been charachterized by an attitude that takes peace for granted. This outlook has resulted in norms and values that do not prioritize Swedish agriculture in the same way that Finnish consumers prioritize Finnish agriculture. Finnish consumers are aware of the hunger that a crisis or war can bring, and therefore there is a cultural norm of buying domestically produced food with the purpose to maintain national agriculture and be able to supply the population even when borders are closed. Thus, it can be concluded that the lack of demand for Swedish food has shaped and affected Sweden’s self-sufficiency.