Hedlund, Jens, 2024. Fåglar som förekommer i hänsynsytor i nordboreal skog i Sverige. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: SLU, School for Forest Management
|
PDF
1MB |
Abstract
Under de senaste årtiondena har den biologiska mångfalden i skogen främjats, främst för att det har utvecklats nya arbetssätt, lagar och certifieringar för att bevara och skydda skogar med höga naturvärden. Dagens skogsbruksmetoder utgörs till stor del av trakthyggesbruk med fokus på produktion och volym, där biologisk mångfald och naturvärden ibland har fått stå tillbaka. Ett intensivt skogsbrukande påverkar skogslevande arter i varierande grad.
Syftet med denna studie är att ta reda på vilka fågelarter som utnyttjar sparade hänsynsytor efter skogsavverkning. Studien genomfördes med fältundersökningar där provytorna valdes ut runt Bodens kommun, Norrbotten. Kartmaterialet kommer ifrån skogliga grunddata, det vill säga Skogsstyrelsens hemsida. Totalt 50 hänsynsytor undersöktes. Av dem, 24 stycken klassades som blandskog och 26 som tallskog.
Resultaten visar att hänsynsytor i medelborealt skogslandskap i Sverige hyser en relativt rik fågelfauna (33 skogliga fågelarter registrerades i studien) och därför kan konstateras att hänsynsytor är viktiga för bevarande av biologisk mångfald. I studien gällde detta såväl i blandskog som i tallskog. De registrerade fåglarna inkluderade flera stannfåglar som används som miljöindikatorer. Varken storlek eller typ av hänsynsyta (blandskog eller tallskog) kunde dock här förklara förekomst och artrikedom av skogliga fågelarter. Däremot kunde konstateras att ytor med förekomst av död ved hade statistiskt signifikant lägre artrikedom än hänsynsytor utan död ved (p < 0,05). Detta var ett resultat som avvek från det förväntade.
Applikationen Merlin Bird ID fungerade ganska bra som huvudstöd i fågeldatainsamlingen. Huvudproblemet var att bestämma om ljudproduktionen skedde inne i hänsynsytan eller utanför denna. Detta var särskilt ett problem när många olika fågelarter vara aktiva samtidigt.
Sammanfattningsvis kan konstateras att fler studier på större material försöksytor behövs för att förstå på vilket sätt kan man optimera planeringen av dessa så att de stödjer en hög biologisk mångfald inklusive en rik fågelfauna.
,In recent decades, forest biodiversity has been promoted, mainly because new practices, laws and certifications have been developed to preserve and protect forests with high conservation values. Today's forestry methods largely consist of clear-cutting with a focus on production and volume, where biodiversity and natural values have sometimes been left behind. Intensive forestry affects forest species to varying degrees.
The purpose of this study is to find out which bird species use saved consideration areas after deforestation. The study was carried out with field surveys where the sample plots were selected around the municipality of Boden, Norrbotten. The map material comes from forest basic data, i.e. the Swedish Forest Agency's website. A total of 50 consideration areas were investigated. Of these, 24 were classified as mixed forests and 26 as pine forests.
The results show that consideration areas in the medium boreal forest landscape in Sweden are home to a relatively rich bird fauna (33 forest bird species were registered in the study) and therefore it can be concluded that consideration areas are important for the conservation of biodiversity. In the study, this applied to both mixed and pine forests. The recorded birds included several sedentary birds that are used as environmental indicators. However, neither the size nor the type of consideration area (mixed forest or pine forest) could explain the occurrence and species richness of forest bird species. On the other hand, it could be found that areas with the presence of dead wood had statistically significantly lower species richness than consideration areas without dead wood (p < 0.05). This was a result that deviated from what was expected.
The Merlin Bird ID application worked quite well as the main support in bird data collection. The main problem was to determine whether the sound production took place inside the consideration area or outside it. This was especially a problem when many different bird species were active at the same time.
In summary, it can be stated that more studies on larger material test plots are needed to understand in what way one can optimize the planning of these so that they support a high biodiversity including a rich bird fauna.
Main title: | Fåglar som förekommer i hänsynsytor i nordboreal skog i Sverige |
---|---|
Authors: | Hedlund, Jens |
Supervisor: | Stenhag, Staffan |
Examiner: | Törnblom, Johan |
Series: | Examensarbete / SLU, Skogsmästarprogrammet |
Volume/Sequential designation: | 2024:17 |
Year of Publication: | 2024 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | SY002 Forest Management - Bachelor's Programme 180 HEC |
Supervising department: | (S) > School for Forest Management |
Keywords: | fågelpopulation, hänsynsyta, föryngringsverksamhet |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20471 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20471 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 29 Aug 2024 08:22 |
Metadata Last Modified: | 10 Sep 2024 01:01 |
Repository Staff Only: item control page