Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hypermobilitet hos häst är ett i nuläget relativt outforskat begrepp, trots att synonymen överrörlighet förekommer inom såväl hästsporten som hästsjukvården. Det är viktigt att belysa användnings-området för begreppet hypermobilitet, eftersom det bidrar till problematiken då en definition inte finns tillgänglig. Vid avel av svenska varmblodshästar med dressyrstam pågår en selektion för hästar som är rörliga, elastiska och spänstiga. Upprepad selektion medför genetiska förändringar, och det finns en misstanke om att hypermobilitet har en genetisk bakgrund. På humansidan vet man om att hypermobilitet kan predisponera för högre skadeförekomst, och det finns en risk att liknande samband även finns hos häst. En växande oro kring hypermobilitet och eventuella hälsoproblem det kan medföra men en samtidig efterfrågan om rörliga hästar motiverar skapandet av en definition och diagnostiska kriterier för hypermobilitet.
Syftet med denna studie var att undersöka svenska varmblodshästar enligt ett diagnostiskt protokoll utformat med bakgrund i utredningsgången för hypermobilitet hos människor. Delar av studiepopulationen undersöktes även med en elektronisk goniometer med syfte att undersöka skillnader i statisk och dynamisk extension av kotled. Vid utförandet kunde även den statiska extensionen mätt med trådlös elektronisk goniometer jämföras med handhållen digital goniometer vilken är den nuvarande validerade metoden för mätning av ledens rörelseomfång hos häst.
Studiepopulationen för det diagnostiska protokollet utgjordes av 25 svenska varmblodshästar, där sex av dessa utgjorde studiepopulationen för den elektroniska goniometermätningen. Insamling av data pågick under oktober och november 2023. Studiepopulationen delades in i subpopulationer-na ålder, kön och rörlighet, där djurägarens bedömning av hästens rörlighet klassificerade hästen som överrörlig eller normalt rörlig.
Resultaten från det diagnostiska protokollet jämfördes inom subpopulationerna. Det påvisade ingen signifikant skillnad mellan hästar inom subpopulationen rörlighet. Studien kunde påvisa signifikanta skillnader inom subpopulationerna kön och ålders avseende några undersöknings-punkter. Betydelsen av detta för målpopulationen går inte att uttala sig om då studiepopulationen var för liten i förhållande till hela den svenska varmblodspopulationen. Vad gäller den elektroniska goniometermätningen kunde det påvisas signifikant skillnad mellan statisk och dynamisk goniometermätning, samt mellan statisk extension av kotled mätt med digital och elektronisk goniometer.
Denna studie visar på problematiken att det i nuläget inte finns någon definition av hyper-mobilitet hos häst. Det diagnostiska protokollet kan vara användbart för att i framtiden identifiera hästar på hypermobilitetsspektrat, men då kan det vara aktuellt att ta fram ett poängsystem för hypermobilitetstesterna och diagnostiska kriterier som utöver poängen tar hänsyn till hästens bakgrund och övriga kliniska symtom, liknande det som används på humansidan. På så vis kan hästens helhet som individ undersökas och klassificeras gällande rörlighet. Diagnostiken hade förenklats ytterligare om en sjukdomsorsakande genmutation hade kunnat identifieras. De signifikanta skillnader som påvisades vid den elektroniska goniometermätningen belyser använd-barheten för att kunna mäta aktivt rörelseomfång i kotleden då det skiljer sig från det passiva rörelseomfånget, men visar även på att digital och elektronisk goniometer inte är jämförbara med varandra.

Hypermobility in horses is relatively undescribed but is commonly used when describing horses’ mobility in situations of equine healthcare or in equestrian sports. The use of the word hypermobility is important to illustrate as it contributes to the need for a definition and diagnostic method. When breeding Swedish Warmblood Horse for dressage curtain traits such as high mobility and elasticity are desired. This selection of desirable traits is followed by genetic changes, and there may be a genetic explanation for hypermobility. In humans with hypermobility there may be a predisposition for a higher incidence of injuries, and there is a risk that similar association exist in horses. Growing concern for hypermobility and potential health problems it may cause, along with simultaneous demand for high mobility horses, justifies the creation of a definition and diagnostic criteria for hypermobility.
The purpose of this study was to examine Swedish Warmblood Horses regarding hypermobility with the help of a diagnostic protocol designed based on how humans are diagnosed with hypermobility. Some of the horses were also examined with an electric goniometer to investigate differences in static and dynamic extension of the fetlock joint. The static extension of the fetlock joint was also compared to the previously validated method for measuring joint range of motion in horses.
The study population consisted of 25 Swedish Warmblood Horses, where six of these formed the study population for the electronic goniometer examination. Data collection took place during October and November 2023. Subpopulations of age, sex and mobility was created within the study population, where the owner´s assessment of the horse´s mobility divided the horses as either hypermobile or normally mobile.
The results from the diagnostic protocol were compared within the subpopulations. No significance differences were found between horses considered hypermobile or normally mobile by the owner. There were significant differences within subpopulations age and sex, but the significance for the target population cannot be determined as the study population was too small to be representative for the entire SWB population. Regarding the electronic goniometer measurement, a significant difference was found between static and dynamic goniometer measurements as well as for the static fetlock extension measured with digital and electronic goniometers.
This study highlights the need for a definition and diagnostic criteria for hypermobility in horses. The diagnostic protocol may be useful in future hypermobility examination, but it may be relevant to develop a scoring system of the hypermobility tests and diagnostic criteria like those used in humans. In this way, all information of the horse as an individual can be considered when being classified regarding hypermobility. If the causative gene mutation for hypermobility would be identified that would facilitate diagnosis even more. The significant differences found in the electronic goniometer examination illustrates the usefulness of being able to measure active range of motion in fetlock joints as it differs from passive range of motion, but it also shows that digital and electronic goniometers are not comparable with each other.