Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Spenskador benämns ofta som en vanligt förekommande skada hos svenska mjölkkor, den allmänna uppfattningen hos praktiserande veterinärer är dock att spenskador ses mer sällan idag jämfört med för 10 eller 20 år sedan.
Detta arbete ämnade undersöka prevalensen av spenskador i Sverige år 2022, tillsammans med retrospektiva analyser för 10 respektive 20 år tillbaka i tiden. Data gällande veterinärbehandlade spenskador (diagnos) och datum för skada samt ras, produktionstyp, mjölkningssystem, besättnings-storlek, datum för slakt och utgångsorsak erhölls för mjölkbesättningar anslutna till Växa.
Resultaten indikerar att förekomsten av spenskador skiljer sig mellan mjölkningssystem, besätt-ningsstorlek samt produktionstyp. Däremot verkar förekomst av spenskador inte skilja sig mellan olika raser av mjölkkor. Generellt var spenskador mer vanligt förekommande i konventionella produktionssystem än i ekologiska produktionssystem. Vidare var förekomsten av spenskador högre hos kor i uppbundna system och/eller i besättningar med färre än 100 kor jämfört med kor i lösgående system och/eller i besättningar med fler än 100 kor.
De flesta kor som drabbas av spenskada slås ut inom ett år efter de drabbades av skadan. Kor som hade mastit i samband med skadan utgick ur besättningen i genomsnitt 30 dagar tidigare än de kor som inte hade mastit i samband med skadan för åren 2002 och 2012. År 2022 var dessa siffror dock omvända och en ko som inte fick mastit i samband med sin spenskada utgick i genomsnitt 30 dagar tidigare än en ko som drabbats av mastit i samband med spenskadan. En stor del av de kor som diagnostiserats med spenskada hade en primär utgångsorsak som inte var kopplad till juver eller spenar. Detta kan indikera att spenskador oftast kan behandlas på ett adekvat sätt i Sverige och på så vis möjliggöra för kon att återhämta sig och återgå till produktion.
Sammanställningen visade att det kan finnas en viss säsongseffekt då förekomsten av spenskador generellt var lägre under årets varmare månader. Om säsongeffekten beror på att det faktiskt sker färre spenskador under sommaren eller om minskningen i rapportering beror på att spenskadorna inte upptäcks och veterinär därför inte tillkallas är något som denna studie inte kan utröna.
Det viktigaste fyndet i denna studie är en nämnvärd minskning i prevalensen av spenskador de senaste 20 åren, vilket understryker en positiv trend i den generella hälsan och välfärden hos svenska mjölkkor.

Teat injuries have been a frequently discussed concern within the context of Swedish cattle, yet the prevailing perception among veterinarians is that their occurrence is less common today compared to 10 or 20 years ago.
This project aimed to assess the prevalence of teat injuries in Sweden during the year 2022, along with retrospective analyses covering the past 10 and 20 years ago. Data including date of veterinary treatment of teat injuries as well as information on breed, production type, milking system, herd size, time of injury, time of culling and reason for culling were obtained from dairy herds affiliated to Växa.
The findings indicate that the prevalence of teat injuries differs between milking system, herd size and production type. However, no difference in prevalence was seen between the different breeds used in milk production. Generally, teat injuries were more prevalent in conventional production systems compared to organic production systems. Furthermore, the prevalence of teat injuries for cows in tied-stall systems and/or in herds with 100 or fewer cows were higher than for cows in free-stall housing and/or in herds exceeding 100 cows.
Most of the affected cows were culled within a year after the injury occurred. Cows that suffered from mastitis alongside teat injuries year 2002 and 2012 were usually culled approximately 30 days earlier than cows without mastitis. Though, these numbers are switched in 2022 and a cow who suffered a teat injury with mastitis in 2022 lived 30 days longer than a cow suffering from a teat injury without mastitis. A significant proportion of cows diagnosed with teat injuries had an alternative primary reason for being culled. This implies that teat injuries in Sweden are often treated appropriately, affording the injured cows a fair chance of recovery.
The results showed that there could be an effect of season as the prevalence of teat injuries was lower in general in Sweden’s warmer summer months.
The primary finding of this comprehensive study is a noteworthy reduction in the prevalence of teat injuries over the past 20 years, highlighting a positive trend in the overall health and well-being of Swedish cattle.