Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den biologiska mångfalden är hotad och på nedgång, med förlust av habitat (eller försvinnandet av ekosystem) mycket på grund av intensifieringen av markanvändning men också minskad hävd. Att skapa dammar som renar, fördröjer och ger habitat åt flora och fauna är aktuellt då den biologiska mångfalden behöver all yta tillgänglig. Med ett förändrat klimat och ökad nederbörd växer behovet av strukturer som kan avleda och uppehålla större vattenvolymer. Öppen dagvattenhantering börjar uppmärksammas mer och så även de negativa övergödande effekterna som den systematiserade avledningen av vatten, genom rör och i diken, har på sjöar och hav. Dammar kan göras mångfunktionella, det vill säga att flera funktioner inkluderas i skapandet av dagvattenanläggningen, således kan en möjlighet finnas i att öka förutsättningarna för flora och fauna som är beroende av vattenmiljöerna.
Arbetets syfte är att undersöka genom en litteraturstudie och muntliga källor om det finns konkreta principer vid utformning och skötsel, som kan resultera i att skapa habitat som kan erbjuda fler nischer för olika flora och fauna. Arbetet utgår ifrån dimensioneringens samband med dammens biologiska mångfald, samt utreds dammen indelad i; ”Litoralzonen och botten”, ”stränder och vallar” samt ”Angränsande vegetation och spridningskorridorer” och sammanfattas i riktlinjer för utformning och skötsel.
Resultatet gav flera överlappande principer, de mest förekommande i litteraturen vad gäller utformning av dammar för biologisk mångfald var betydelsen av en låg strandlutning och en varierad strandlinje. Dammen ska göras så stor som möjligt, där den djupaste delen gärna inte är grundare än 1 m. För att skapa viktiga mikrohabitat, är antalet undervattensväxter av stor vikt som också förutsätter att vattnet är klart således att solljus kan utnyttjas. Skyddande miljöer i form av pölar och småvatten kan skapas för exempelvis insekter och amfibier vid tillfälliga översvämningsytor, även kallade ”Drawdown zones”. Skötselprinciper för biologisk mångfald gav att bete, med exempelvis får och kor, är en effektiv åtgärd mot igenväxt samt ger flera positiva effekter som skapandet av ojämnheter i marken och gödsling. Dock är bete inte alltid möjligt i stadsnära sammanhang och därför kan manuell rensning och slåtter behövas. Vid röjning eller gallring av träd eller sly ska äldre träd gärna stå kvar men helst ej skugga dammen. Utförandet av muddring, rensning av sediment i dammarna, bör ske utanför fåglars häckningsperiod, groddjurens lekperiod således ske utanför vår- och sommarperioderna.
Helhetsperspektivet kring biologisk mångfald är att variation mellan vattenmiljöer också är viktig samt förekomsten av spridningskorridorer. I den peri-urbana kontexten där jordbruk är mer vanligt, är skyddszoner viktiga spridningskorridorer men också viktiga för att minska näringsläckage från jordbruket ut i vattenmiljön. Dagvattendammar tar ofta emot vatten som innehåller olika föroreningar, vilket kan ha negativa effekter för känslig flora och fauna. Att tillförse hög reningskapacitet för dammarna samt skapa vattenkomplex med angränsande dammar nära huvuddammen kan vara ett sätt att låta vattenkällorna komplettera varandra och skapa varierande miljöer. I landskapet handlar det om att förbättra de fördröjande, buffrande egenskaperna hos öppna dagvattensystem och i förlängningen även minska påfrestningen på biologisk mångfald i större vattensystem sådana som sjöar och hav.

Biodiversity is threatened and in decline, with habitat loss (or the disappearance of ecosystems) largely due to the intensification of land use but also land abandonment. Creating ponds that clean, delay and provide habitat for flora and fauna is necessary as biodiversity needs all available area that is possible. With a changing climate and increased rainfall, the need for structures that can divert and retain larger volumes of water is growing. Open stormwater management is getting more attention and so are the negative effects of systematized diversion of water in pipes and in ditches into lakes and seas, which causes eutrophication. Ponds can be made multifunctional, that is to say that several functions are included in the creation of the storm water pond, thus an opportunity can be found in improving the conditions for flora and fauna that depend on the water environments.
The purpose of the work is to investigate through a literature study and interviews whether there are concrete principles in design and management that can result in creating habitats and offer more niches for different flora and fauna. The work investigates the connection between the dimensioning of the pond and its biological diversity, and the pond is also investigated divided into; "Littoral zone and bottom", "beaches and embankment" and "Adjacent vegetation and dispersal corridors" and are finally summarized in guidelines for design and management.
The result showed several overlapping principles, the most prevalent in the literature regarding the design of ponds for biodiversity was the importance of a low bank slope and a varied shoreline. The pond should be made as large as possible, with the deepest part preferably not shallower than 1 m. In order to create important microhabitats, the number of underwater plants is of great importance which also requires that the water is clear so that sunlight can be utilized. Protective environments in the form of puddles and shallow water can be created, for example, for insects and amphibians on temporary flooding surfaces, also called "Drawdown zones". Management principles for biological diversity showed that grazing, with for example sheep and cows, is an effective measure against overgrowth and provides several positive effects such as the creation of unevenness in the ground and fertilization. However, grazing is not always possible in urban contexts and therefore manual clearing and mowing may be needed. When clearing or thinning dense vegetation, shrubs and trees, older trees should preferably remain but only if they do not shade the pond. The execution of dredging, cleaning of contaminated sediment in ponds, should take place outside the nesting period of birds, the spawning period of amphibians thus take place outside later spring- and summer periods.
The overall perspective regarding biological diversity is that variation between ponds also is of importance, as is the presence of dispersal corridors. In the peri-urban context where agriculture are more common, protection zones are important dispersal corridors but also important for reducing nutrient leakage from agriculture into the nearby aquatic environment. Stormwater ponds often receive water containing various pollutants, which can have negative effects on sensitive flora and fauna. Providing high treatment capacity for the ponds and creating water complexes with neighboring ponds near the main pond could be a way to allow the water sources to complement each other and create varied environments. In the landscape, it is about improving the delaying, buffering properties of open storm water systems and, in the foreseeable future, also reducing the stress on biological diversity in larger water systems such as lakes and oceans.