Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Atopisk dermatit (CAD) drabbar ungefär 3–15 % av hundpopulationen vanligtvis i åldern 6 månader till 3 år. Det är en genetiskt predisponerad inflammatorisk och kliande sjukdom som förknippas med ökade nivåer av allergenspecifika IgE-antikroppar. Det är en besvärlig sjukdom som orsakar klåda framför allt kring ansikte, tassar, distala extremiteter och buk. Sjukdomen är multifaktoriell, har en komplex patogenes och många olika hypoteser finns kring orsakerna, bland annat immundys-reglering, allergisensibilisering, defekter i hudbarriären, miljöförhållanden och förändrad mikrobiell flora. Svensk forskning har visat att vissa riskfaktorer inkluderade vilken ras hunden hade, om de bodde i större stad, om de bodde i centrala eller södra Sverige samt vilken årstid de föddes i.
Allergenspecifik immunterapi (ASIT) är en behandling som kan användas vid CAD och är den enda behandlingen som kan ändra de patogena mekanismerna. Den exakta verkningsmekanismen är ännu inte känd och majoriteten av forskningen är gjord på humansidan. De har sett att ASIT kan modifiera svaret från antigenpresenterande celler som Langerhansceller, T-celler, B-celler samt effektorceller. Det ger en påverkan på T-cells svaret och ger en ökning av TH1 inducerande cytokiner som IL-10 som hämmar den IgE beroende aktiveringen av mastceller. ASIT innebär gradvis ökad administre-ring av relevanta allergen anpassat för den aktuella individen och verkar till att minska kliniska tecken. Under behandlingen med ASIT har det hos både människor och hundar setts en ökning av IgG4, FoxP3+ CD4+ Treg, IL-10 samt en minskning av IL-4 och IgE.
Syftet med detta arbete var att få en ökad kunskap om hematologisk bild och antikroppsreaktioner vid behandling med ASIT. Förhoppningen är att detta i framtiden inklusive andra immunologiska parametrar kan hjälpa oss att bättre bedöma prognos samt kunna skräddarsy behandlingsprotokoll hos drabbade hundar. Arbetet syftade också till att undersöka om ASIT är ett bra behandlingsalterna-tiv för att minska kliniska tecken vid CAD. Detta undersöktes genom att se hur Pruritus Visual Analog Scale (PVAS) och Canine Atopic Dermatits Lesion (CADLI) ändrar sig från start på ASIT till efter 14 månaders behandling med ASIT. Eventuella hematologiska förändringar undersöktes genom att studera huruvida det kunde påvisas avvikelser på hematologin från start på ASIT till efter 14 månaders behandling med ASIT och om dessa kunde relateras till PVAS och CADLI resultaten. Resultaten visade att såväl PVAS värdena, graderingen av klåda, som CADLI, graderingen av hudlesionerna, gått ner för majoriteten av de enskilda individerna. När medelvärdena för PVAS och CADLI undersöktes sågs det att även dessa sjunkit. Hematologin visade på enstaka avvikande värden på samtliga parametrar men inga tydliga förändringar eller resultat som kan relateras till resultaten från PVAS och CADLI. Resultaten från PVAS och CADLI tyder på att ASIT och den kompletterande behandlingen kan minska kliniska tecken som ses vid CAD. Allergi är en progressiv sjukdom hos hund och syftet med ASIT-behandlingen är att hejda progressionen och utveckla tolerans mot de besvärsutlösande allergenerna. God respons på ASIT innebär att den symtom-lindrande parallellbehandlingen kan minskas (och ibland helt avslutas) över tid. Det är ingen statistisk analys utförd vilket bör beaktas när resultatet bedöms. Framtida studier med ett större urval samt där fler parametrar undersöks kan förhoppningsvis ge en tydligare bild och fler verktyg för att kunna bedöma prognos samt skräddarsy behandling.

Canine atopic dermatitis (CAD) affects approximately 3-15% of the dog population, generally between the ages of 6 months to 3 years. It is a genetically predisposed inflammatory and itching disease associated with increased levels of allergen-specific IgE antibodies. It is a difficult condition that causes itching, especially around the face, paws, distal extremities, and abdomen. The disease is multifactorial, has a complex pathogenesis, and a wide range of hypotheses exist regarding the causes, including immune dysregulation, allergy sensitization, defects in the skin barrier, environ-menttal conditions, and altered microbial flora. Swedish research has shown that certain risk factors include the dog's breed, residence in a larger city, residence in central or southern Sweden, as well as the season of birth.
Allergen-specific immunotherapy (ASIT) is a treatment that can be used for CAD and is the only treatment that can modify the pathogenic mechanisms. The exact mechanism of action is not yet known, and most of the research has been conducted on the human side. It has been observed that ASIT can modify the response from antigen-presenting cells such as Langerhans cells, T-cells, B-cells, and effector cells. It has an impact on the T-cell response and increases TH1-inducing cytokines such as IL-10, which inhibits IgE-dependent activation of mast cells. ASIT involves gradual administration of relevant allergens adapted to the individual, aiming to reduce clinical signs. During ASIT, both in humans and dogs, there has been an increase in IgG4, FoxP3+ CD4+ Treg, IL-10, and a decrease in IL-4 and IgE.
The purpose of this study was to gain increased knowledge about the hematological profile and antibody reactions during ASIT treatment. The hope is that, in the future, including other immunolo-gical parameters can help us better assess prognosis and adapt treatment protocols for affected dogs. The study also aimed to investigate whether ASIT is a good treatment option to reduce clinical signs in CAD. This was done by examining how PVAS and CADLI changed from the start of ASIT until after 14 months of treatment. Possible hematological changes were investigated by studying whether there were any deviations in the hematology from start until after 14 months on ASIT and if these could be related to Pruritus Visual Analog Scale (PVAS) and Canine Atopic Dermatitis Lesion (CADLI) results. The results showed that both the PVAS values, grading of itching, and CADLI, grading of skin lesions, had decreased for the majority of individual dogs. When the mean values for PVAS and CADLI were examined, it was seen that these had also decreased. The dogs were divided into three subgroups and the mean values had decreased in 2 out of 3 groups. Hematology showed occasional abnormal values in all parameters, but no clear changes or results related to PVAS and CADLI results. The results from PVAS and CADLI suggest that ASIT and complemen-tary treatment can reduce the clinical signs associated with CAD. Allergy is a progressive disease in dogs and the purpose of ASIT treatment is to stop the progression and develop tolerance to the allergens. A good response to ASIT means that symptom-relieving parallel treatment can be reduced (and sometimes completely stopped) over time. No statistical analysis was performed, which should be considered when interpreting the results. Future studies with a larger sample and the examination of more parameters can hopefully provide a clearer picture and more tools to assess prognosis and tailor treatment.