Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Extreme weather events, biodiversity loss, and nutrient leakage increasingly threaten farmers' viability
in the 21st century. Soil management practices, such as intermediate crops, aim to increase
soil carbon sequestration and may contribute to yield stability and food security if the local farming
environment and farmers' preferences are properly considered.
This study examined ecological, social, and behavioural drivers among Swedish farming professionals
for implementing intermediate crops into crop regimes in the context of a recently implemented
agri-environmental scheme. Previous research on adopting farming practices and participation
in subsidy schemes was reviewed, emphasising the role of network structures, economic considerations,
and geophysical constraints.
A comprehensive interdisciplinary approach was chosen, analysing a survey sample utilising structural
equation modelling and binary logistic regression. This rigorous methodology bridged separate
research streams and identified drivers for future implementation goals.
The findings of this study have implications in understanding the socio-structural environment's
impact on the implementation of intermediate crops. The study identified several socio-ecological
drivers, including existing crop regimes, soil types, and prior application. It also highlighted the
influence of education and recent contact with the farming advisory service Greppa Näringen.
This study has made a unique and significant contribution to understanding the drivers of implementing
carbon sequestration practices among Swedish farmers. It has underscored the crucial role
of local information access and the need to consider geographical differences. The novelty of the
interdisciplinary conceptual framework has allowed for a comprehensive analysis of drivers, further
enhancing the relevance and importance of this research.

Extrema väderförhållanden, förlust av biologisk mångfald och näringsläckage hotar lantbrukarnas
lönsamhet under 2000-talet. Mellangrödor, syftar till att öka kolbindningen i marken och kan bidra
till stabila skördar och tryggad livsmedelsförsörjning om den lokala jordbruksmiljön och jordbrukarnas
preferenser beaktas på rätt sätt.
Denna studie undersökte de individuella miljö-, social- och beteendedrivande drivkrafterna för att
använda mellangrödor i svenskt lantbruk i samband med ett nyligen implementerat stödsystem. Tidigare
forskning granskades om användning av jordbruksmetoder och deltagande i stödsystem, med
betoning på nätverksstrukturer, ekonomiska överväganden och geofysiska begränsningar.
Denna studie speglar ett omfattande tvärvetenskapligt synsätt där en enkätdata bearbetades med
hjälp av strukturell ekvationsmodellering och binär logistisk regression. Metoden överbryggade separata
forskningsströmmar och identifierade drivkrafter för att uttrycka framtida implementeringsmål.
Resultaten av denna studie har praktiska konsekvenser, särskilt när det gäller att förstå den sociostrukturella
miljöns inverkan på genomförandet av mellangrödor. Studien identifierade flera socioekologiska
drivkrafter, inklusive befintliga grödoregimer, jordtyper och tidigare användning. Det
framhölls också att inflytandet av utbildning och nyligen kontakt med jordbruksrådgivningstjänsten
Greppa Näringen.
Denna studie har bidragit på ett unikt och betydelsefullt sätt till förståelsen av drivkrafterna för att
implementera metoder för kolinlagring bland svenska lantbrukare. Den har understrukit den avgörande
betydelsen av lokal tillgång till information och behovet av att ta hänsyn till geofysiska skillnader.
Nyheten med det tvärvetenskapliga konceptuella ramverket har möjliggjort en omfattande
analys av drivkrafter, vilket ytterligare förbättrar relevansen och vikten av denna forskning.