Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns idag ett uttalat behov av att skapa en mer holistisk syn pa hur landets kommuner kan bidra till en hallbar samhallsutveckling dar ideer om hur utvecklingen ska hanteras i stort foregatts av storstadernas tolkningsforetrade. Det finns en stor variation av bade utmaningar och forutsattningar som maste beaktas dar de mindre kommunerna i landet har svarare att tillgodose de globala malen, Agenda 2030, och Sveriges miljokvalitetsmal. Utgangspunkten for arbetet har varit att genom en fallstudie av det goda exemplet Ronneby kommun studera forutsattningar for implementering av miljokvalitetsmalet "God bebyggd miljo" vid fysisk planering i en mindre svensk kommun. Analysen har skett utifran ett teoretiskt perspektiv dar samverkans- och larandeprocesser antas kunna bygga upp en organisations kapacitet och legitimitet att driva planprocesser i onskad riktning. Forskning och kunskap kring dessa perspektiv ar utbrett, men hur och om den mindre kommunen kan arbeta effektivt genom dessa metoder for att aka chanserna att bidra till hallbarhetsmalen ar inte lika tydligt.

Resultatet starker manga av de teoretiska ingangarna men ur den mindre kommunens perspektiv. For att inleda ett organisatoriskt forandringsarbete visar studien att tillampning av ett vetenskapligt baserat designkoncept, sasom Cradle to Cradle ®, kan utgora god grund for en gemensam riktning, larande och kapacitetsuppbyggnad. Bland annat visar studien ocksa att forandringsarbete med fordel kan initieras i projektform, vid sidan av befintliga administrativa strukturer. I sammanhanget kan ocksa engagemang och bred forankring utlasas som framgangsfaktorer. Mellankommunal och regional samverkan samt samverkan med naringsliv framgar ocksa som viktiga forutsattningar for att bygga upp kapacitet och resurser for det egna hallbarhetsarbetet, samtidigt som det framjar ett holistiskt perspektiv av stadsutveckling. Att verka for transparens och kunskapsspridning kring kommunens hallbarhetsarbete gentemot medborgare kan ocksa antas ha en positiv inverkan vid planrelaterade medborgardialoger. Med utgangspunkt i fysisk planering framgick att kommunen haft mycket goda forutsattningar for framgangsrik implementering nar kommunen agt hela processen, da mer specifika klimatanpassningsatgarder kunnat implementeras. Trots hog kapacitet samt tydliga och genomarbetade riktlinjer kvarstod dock behovet av mer flexibla forhallningsatt vid extern byggherre, da den mindre kommunens laga byggrattsvarde inte gatt att franga utifran radande marknad och regelmassiga ramverk.