Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna uppsats är att vidareutveckla kunskapsunderlaget och bidra till diskussionen kring
tillgänglighetsfrågor i stadsmiljöer med fokus på marginaliserade grupper. Detta görs genom att definiera
vad fysisk och mental tillgänglighet. Därefter undersöks hur god tillgängligheten är längs med två multifunktionella gågator i Malmö, Södra Tullgatan och Södra Förstadsgatan. Avslutningsvis undersöks varför tillgängligheten har den formen som den har. För att besvara syftet har fyra teorier använts: den ekologiska modellen, rättvisekapacitet, den rättvisa staden och institutionell teori. Metodologiskt har fyra metoder använts: integrerad litteraturgranskning, promenadintervjuer, semistrukturerade intervjuer och
ostrukturerad observation.

Resultatet var att fysisk tillgänglighet är när miljön är lättmanövrerad oavsett fysiska förutsättningar och
mental tillgänglighet uppnås ifall miljön är lättolkad- och orienterad för alla. Baserat på dessa tillgänglighetskriterier framkom de multifunktionella gågatorna Södra Tullgatan och Södra Förstadsgatan
som undermåliga. Varför tillgängligheten var undermålig undersöktes därefter och resultatet av den analysen var at kommunen hade svaga organisatoriska incitament till att tillgänglighetsanpassa bättre då det saknades institutionellt tvång. Utöver detta diskuterades kommunens bristande kunskap, svaga kommunikation och låga prioritering av tillgänglighet. Avslutningsvis reflekterades det över att kommunen är i en reformprocess som har potentialen att förbättra flera av de tillgänglighetsaspekter som i dagsläget är undermåliga ur ett rättviseperspektiv.

The purpose of this essay is to further develop the knowledge base and contribute to the discussion around
accessibility issues in urban environments with a focus on marginalized groups. This is done by defining
physical and mental accessibility. Next, it examines how good accessibility is along two multifunctional pedestrian streets in Malmö, Södra Tullgatan and Södra Förstadsgatan. Lastly, why accessibility has the form it has is examined. To answer the purpose, four theories have been used: the ecological model, justice capacity, the just city and institutional theory. Methodologically, four methods have been used: integrated literature review, 'go along' interviews, semi-structured interviews, and unstructured observation.

The result was that physical accessibility is when the environment is easy to maneuver regardless of physical conditions and mental accessibility is achieved if the environment is easily interpreted and oriented for everyone. Based on these accessibility criteria, the multifunctional pedestrian streets Södra Tullgatan and Södra Förstadsgatan emerged as substandard. Why accessibility was substandard was then investigated and the result of that analysis was that the municipality had weak organizational incentives to adapt better accessibility policies as there was a lack of institutional compulsion. In addition to this, the municipality's lack of knowledge, weak communication and low prioritization of accessibility were discussed. In conclusion, it was reflected that the municipality is in a reform process that has the potential to improve several of the accessibility aspects that are currently substandard from a justice perspective.