Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Andelen sysselsatta svenskar inom jordbruket har minskat från 80% till 2% sedan mitten på 1800-talet. Utvecklingen fortsätter att gå mot allt färre men större lantbruksföretag, vilket resulterar i en mindre grupp yrkesverksamma lantbrukare ansvariga för den svenska livsmedelsproduktionen. Stödet för lantbrukare från yttre aktörer är svagt och för de mindre gårdarna utan anställd personal kan oplanerad frånvaro vara svårt att lösa.
Syftet med denna studie är att utforska hur mjölkbönder med enskild firma upplever sin möjlighet till sjukskrivning, hur omgivningsfaktorer påverkar deras möjligheter till sjukskrivning, samt hur andra aktörer kan bidra till att bredda möjligheten till sjukskrivning. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod med insamlad empiri från policy och intervjuer. Empirin beskriver de lagar och regler lantbrukare med enskild firma är bundna till, samt redogör för fyra semistrukturerade intervjuer med mjölkbönder som sedan analyseras genom en så kallad tematisk analys.
Studiens teoretiska referensram bygger på tre organisationsteoretiska teorier samt en litteraturgenomgång. Teorierna är practice theory, som grundar det mänskliga beteendet i vardagliga handlingar och dess sociala sammanhang; contingency theory, som bygger på hur omgivningsfaktorer påverkar; och cultural approaches, som fokuserar på hur kulturella värderingar och normer påverkar individers beslutstagande. De ämnesområden som behandlas inom litteraturgenomgången är lantbrukares hälsa, som bland annat visar att lantbrukare har färre läkarbesök vid olycksfall än icke-lantbrukare; lantbrukares arbetssituation, som visar på att många lantbrukare har svårt att sära på arbete och privatliv, där mjölkbönder upplever en särskilt hög stress till följd av dess unika livsstil; samt lantbrukares attityder och hjälpsökarbeteende, som visar på en underrapportering av skador och hur lantbrukare tenderar att bagatellisera sina skador.
Resultatet av studien visar att mjölkbönderna upplever stödet från externa aktörer vid sjukdom och skador som svagt, och att de besitter en varierad grad av kunskap om regelverken kring sjukskrivning i enskild firma. De beskriver att det är svårt att få tag i lämpliga avbytare, vilket resulterar i att man behöver förlita sig till stor del på familjen och andra närstående. Den största anledningen till att mjölkbönder inte sjukskriver sig är just bristen på avbytare, vilket kan kopplas till contingency-teorin. Det verkar även finnas en vana att arbeta vidare trots sjukdom eller skada, det vill säga att det går på rutin vilket kan förklaras med hjälp av practice theory. Mjölkbönderna upplever dock inte att de påverkas av någon machokultur, utan snarare en inre drivkraft, vilket analyseras utifrån Scheins modell där grundantagandet då blir att gården är en förlängning av mjölkböndernas identitet.
Sammanfattningsvis har studien visat att mjölkbönder upplever bristen på lämpliga avbytare som det största hindret för sjukskrivning, och den största möjligheten för förbättring. Förhoppningen är att studien bidrar till en djupare förståelse för mjölkböndernas situation och en vilja från externa aktörer att utöka relevanta stödsystem.

The number of people working in agriculture in Sweden has been reduced from 80% of the population to 2% since the middle of the 19th century. The trend continues towards fewer but larger agricultural companies, which leads to an even smaller number of professional farmers responsible for Swedish food production. Support for farmers from external actors is weak, and for the smaller farms without employed staff, unplanned absences can be difficult to resolve.
The purpose of this study is to explore how dairy farmers with sole trader businesses experience their ability to take sick leave, how external factors affect this ability, and how other actors can contribute to broadening the ability for sick leave. The study is based on a qualitative research method with collected empirical evidence from policy and interviews. The policy data describes the laws and regulations farmers with sole trader businesses are bound to, and reports on four semi-structured interviews with dairy farmers which are then analyzed through a so-called thematic analysis.
The theoretical framework of the study is based on three organizational theories and a literature review. The theories are practice theory, which grounds human behavior in everyday actions and their social context; contingency theory, which is based on how external factors influence our choices; and cultural approaches, which focus on how cultural values and norms influence individuals' decision-making. The subject areas covered in the literature review are farmers' health, which shows, among other things, that farmers have fewer hospital visits because of accidents than non-farmers; the working situation of farmers, which shows that many farmers have difficulty separating their work and private life, with dairy farmers experiencing particularly high stress as a result of their unique lifestyle; as well as farmers' attitudes and help-seeking behavior, which shows an under-reporting of injuries and how farmers tend to downplay their injuries.
The results of the study show that the dairy farmers perceive the support from external actors in the event of illness and injury as weak, and that they possess a varied degree of knowledge about the regulations regarding sick leave in sole trader businesses. They describe that it is difficult to get hold of suitable replacements, which results in having to rely largely on family and relatives. The biggest reason why dairy farmers do not utilize sick leave is due to the lack of substitutes, which is linked to contingency theory. There also seems to be a habit among farmers of continuing to work despite illness or injury since that is the routine, which can be explained with the help of practice theory. However, the dairy farmers do not feel that they are influenced by macho culture, but rather an internal driving force, which is analyzed based on Schein's model, where the basic assumption is that the farm is an extension of the dairy farmers' identity.
In summary, the study has shown that dairy farmers experience the lack of suitable replacements as the biggest obstacle to sick leave, as well as the biggest opportunity for improvement. The authors hope that this study contributes to a deeper understanding of the dairy farmers' situation and a willingness from external actors to expand upon relevant support systems.