Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen undersöker hur företag hanterar legitimitetsutmaningar vid implementering av ISO 14001, en internationell standard för miljöledningssystem. Den undersöker även vilka legitimitetsutmaningar ISO 14001 själva har och hur dessa kan hanteras. Studien bygger på en intervju med ett konsultföretag som hjälper företag att implementera ISO-standarder. Den främsta teorin som behandlas är legitimitetsteorin och fokuset ligger på kognitiv och moralisk legitimitet.
Resultatet visade att företag främst implementerar ISO 14001 på grund av externa kundkrav, snarare än interna skäl. Detta leder till att de ofta uppnår kognitiv legitimitet, där deras miljöarbete erkänns av intressenter, men inte nödvändigtvis moralisk legitimitet, eftersom verkliga miljöförbättringar ofta uteblir. En central utmaning är att standarden är svårtolkad, vilket kan resultera i greenwashing och minska förtroendet för företagens miljöarbete.
För att förbättra legitimiteten bör ISO 14001 omformuleras för att bli mer lättförståelig och ta ett helhetsperspektiv på klimatpåverkan. Företag behöver fokusera på kontinuerlig kompetensutveckling och öppen kommunikation för att uppnå verkliga miljöförbättringar och stärka både kognitiv och moralisk legitimitet. Genom dessa åtgärder kan både företag och ISO 14001 uppnå en mer genuin och hållbar legitimitet, vilket är viktigt för långsiktig framgång i miljöarbetet. Framtida forskning bör undersöka legitimitetsutmaningar med andra hållbarhetsstandarder och hur konsumenter uppfattar principbaserade standarder jämfört med certifieringsstandarder.

The thesis investigates how companies handle legitimacy challenges when implementing ISO 14001, an international standard for environmental management systems. It also examines the legitimacy challenges faced by ISO 14001 itself and how these can be managed. The study is based on an interview with a consulting firm that assists companies in implementing ISO standards. The primary theory addressed is legitimacy theory, focusing on cognitive and moral legitimacy.
The results showed that companies mainly implement ISO 14001 due to external customer demands rather than internal reasons. This often leads to achieving cognitive legitimacy, where their environmental efforts are recognized by stakeholders, but not necessarily moral legitimacy, as real environmental improvements are often lacking. A key challenge is that the standard is difficult to interpret, which can result in greenwashing and reduce trust in companies' environmental efforts.
To improve legitimacy, ISO 14001 should be reformulated to become more understandable and take a holistic perspective on climate impact. Companies need to focus on continuous skill development and open communication to achieve real environmental improvements and strengthen both cognitive and moral legitimacy. Through these measures, both companies and ISO 14001 can achieve more genuine and sustainable legitimacy, which is crucial for long-term success in environmental work. Future research should investigate legitimacy challenges with other sustainability standards and how consumers perceive principle-based standards compared to certification standards.