Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den frivilliga försvarsorganisationen Svenska Blå Stjärnan är en till stor del okänd organisation trots dess betydande funktion för livsmedelsberedskapen, som en del av Sveriges totalförsvar. Under andra hälften av 1900-talet arbetade organisationen med att utbilda framför allt kvinnor i allmän djurkunskap med syftet att dessa skulle kunna ersätta männen i lantbruket vid krig. Under perioden repeterade kvinnorna sina kunskaper på hemvärnssoldaters gårdar och fungerade som avbytare vid soldaternas repetitioner samt semester för andra lantbrukare. Genom Svenska Blå Stjärnans verksamhet kan vi därför belysa hur kvinnors arbetskraft betraktades och värderades både inom lantbruket och inom totalförsvaret under den här tidsperioden. Huvudfokuset för uppsatsen är att utforska hur identitetsskapandet kring avbytarverksamheten i Svenska Blå Stjärnan skedde i organisationen mellan 1965–1981. Detta görs genom två primära frågeställningar: Vilket narrativ skapar Svenska Blå Stjärnan om avbytarverksamheten? samt Hur kan narrativet förstås i relation till kontexten som avbytarna och Svenska Blå Stjärnan befinner sig i?.

För att besvara frågeställningarna har kritisk diskursanalys använts för att analysera artiklar i Svenska Blå Stjärnans medlemstidning, där medlemmar och redaktionen skriver om avbytarverksamheten både ur stjärnornas och lantbrukarnas perspektiv samt hur föreningens verksamhet skildrats i övrig press. Genom analysen framträder tre teman som tillsammans skapar ett narrativ. De är 1) att bli misstrodd som kvinna inom lantbruket och försvaret, 2) att ha en vilja att bevisa sig samt 3) en berättelse om arbetet som en del av en landsbygdsidyll. Dessa teman analyseras därefter med hjälp av diskursanalysens redskap för att analysera maktrelationer samt de kompletterande begreppen narrativ, genus och ”den rurala blicken”.

Det finns många likheter mellan kvinnornas upplevelser i Svenska Blå Stjärnan och i försvaret. Slutsatsen är att kvinnorna i Svenska Blå Stjärnan genom sitt arbete som avbytare navigerat i en, i den här uppsatsen kallad, ”dubbel manlig sfär” bestående av både försvaret och lantbruket. För att hantera detta har medlemmarna och redaktionen skapat ett hjältenarrativ i sin medlemstidning som tjänar till att bevisa för andra och sig själva att kvinnorna klarar av både arbetet på gården och sin roll i totalförsvaret. För att detta narrativ inte ska bli ett för tungt ok att bära lättas det upp av att måla bilden av en landsbygdsidyll, som i sin tur föds ur den rurala blicken.