Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klövhälsa har en betydande inverkan på mjölkföretags ekonomi och djurens välfärd. För att förebygga hälta förespråkas funktionell klövverkning samtidigt som tidigare studier har påvisat ett samband mellan rutinmässig klövvård och en lägre förekomst av klövskador. I Sverige registrerades strax under 400 000 klövverkningar under åren 2022–2023 och år 2024, finns det för närvarande110 certifierade klövvårdare i landet. Syftet med den här studien var att undersöka skillnader i verkningsteknik mellan klövvårdare som genomgått fortbildning och klövvårdare som inte genomgått sådan fortbildning. Inom studien analyserades även skillnader i verkningsteknik mellan klövvårdare med varierande erfarenhetsnivå och utbildningsbakgrund. Målet var att beskriva variationen i verkningsteknik bland svenska certifierade klövvårdare.
Den mest tillämpade verkningsmetoden för nötkreatur utvecklades för flera decennier sedan av E. Toussaint Raven och för att möta nya behov som uppstått och existerande djurmaterial har det föreslagits justeringar och anpassningar av metoden. Inom projektet ”Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård”, som denna studie är en del av, etablerades nya rekommendationer för korrigering av klövform baserat på biomekaniska tester i labbmiljö. Totalt deltog 19 certifierade klövvårdare i studien. För att undersöka effekterna av de nya rekommendationerna delades deltagarna in i en försöksgrupp och en kontrollgrupp med likvärdig fördelning baserat på kön, ålder och erfarenhet inom yrket samt utbildningsbakgrund. Försöksgruppen deltog i ett fortbildningstillfälle under hösten 2022 med fokus på klövens funktionella anatomi och hur klövformen kan anpassas för att resultera i lägsta möjliga mekaniska stress på klövens inre strukturer. Efter fortbildningen genomfördes fältmätningar i samband med rutinmässiga klövverkningar i svenska kommersiella mjölkkobesättningar. Under fältmätningen togs även digitala bilder som användes för visuell bedömning av verkningstekniken. I bedömningen inkluderades totalt 16 parametrar varav 11 av dessa bedömdes visuellt med hjälp av bilderna medan resterande var av mätbar karaktär och mättes ute i fält. Både den visuella bedömningen och den mätdata som samlats in presenterades som kategorisk data (med två kategorier per variabel) och beskrev förekomsten av varje enskild verkningsparameter. Det statistiska testet Mann Whitney användes för att undersöka effekten av fortbildningen samt faktorerna yrkeserfarenhet och utbildningsbakgrund på parametrar i verkningstekniken. Totalt deltog 380 kor i studien varav den slutgiltiga analysen inkluderade 740 bakklövar, motsvarande 1 480 klövhalvor.
Sammanfattningsvis observerades en betydande variation i verkningsteknik bland svenska certifierade klövvårdare. Det konstaterades även att ett kortare fortbildningstillfälle i nyetablerade rekommendationer för klövverkning endast hade en begränsad effekt på verkningstekniken. Dessutom kunde endast få skillnader förklaras av antal yrkesverksamma år samt klövvårdarens utbildningsbakgrund. Slutligen framkom det ett behov av att införa striktare certifieringskrav och kontinuerlig uppföljning av dessa för att höja standarden och kvaliteten på svensk klövvård. Samtidigt som det konstaterades ett behov av att utveckla befintliga rekommendationer samt att säkerställa att dessa är anpassade till svenska förhållanden.

Hoof health has a significant impact on the company of dairy farms and the welfare of the animals. To prevent lameness, functional hoof trimming is advocated, while previous studies have shown a correlation between routine hoof care and a lower incidence of hoof injuries. In Sweden, just under 400 000 hoof trimming events were registered during the years 2022 - 2023 and in 2024 there are currently 110 certified hoof trimmers in the country. The purpose of this study was to investigate differences in trimming techniques among hoof trimmers who have received further training and hoof trimmers who have not undergone such training. The study also analysed differences in trimming techniques among hoof trimmers with varying levels of experience and educational backgrounds. The goal was to describe the variation in trimming techniques among Swedish certified hoof trimmers.
The most applied trimming method for cattle was developed several decades ago by E. Toussaint Raven, and to meet new needs that have emerged, and existing animal materials, adjustments and adaptations of the method have been proposed. Within the project “Development of Best practices in Swedish Hoof Care” new recommendations for correction of hoof shape were established based on biomechanical test conducted in a laboratory environment. A total of 19 certified hoof trimmers participated in the study. To investigate the effects of the new recommendations, the participants were divided into a experimental group and a control group with equal distribution based on gender, age, experience in the profession, and educational background. The experimental group participated in a training session in the fall of 2022 focusing on the functional anatomy of the hoof and how the hoof shape can be adjusted to result in the lowest possible mechanical stress on the internal structures of the hoof. After the further training, field measurements were conducted in conjunction with routine hoof trimming in Swedish commercial dairy herds. During the field measurement, digital images were also taken and used for visual assessment of the trimming technique. The assessment included a total of 16 parameters, of which 11 were visually assessed using the images, while the remaining were measured in the field. Both the visual assessment and the collected measurement data were presented as categorical data (with two categories per variable) and described the occurrence of each individual parameter. The statistical test Mann Whitney was used to examine the effect of continuing education and the factors of professional experience and educational background on parameters in the trimming technique. A total of 380 cows participated in the study, of which the final analysis included 740 hind hooves, corresponding to 1 480 digits.
In summary, a significant variation in trimming techniques among Swedish certified hoof trimmers was observed. It was also found that a shorter continuing education session on newly established recommendations for hoof trimming had only a limited effect on the trimming techniques. Additionally, only a few differences could be explained by the length of experience and the hoof trimmer’s educational background. Finally, it became evident that there is a need to introduce stricter certification requirements and continuous monitoring of these to raise the standard and quality of Swedish hoof care. At the same time there is a need to develop existing recommendations and ensure that these are adapted to Swedish conditions.