Lingham, Karl, 2024. Ogrässkanning med nya digitala metoder.Lägesrapport våren 2024. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Crop Production Ecology
PDF
955kB |
Abstract
Denna litteraturstudie gick ut på att kartlägga olika sensorer som kan användas för punktbesprutning. Sensorerna som valdes var de som finns, vill finnas eller är möjliga att köpa på den svenska marknaden inom en snar framtid. Utöver kartläggningen faktakollas företagens vanliga påståenden för att se hur de stämmer mot forskning. Även forskning som jämförde systemen analyserades. Åtta sensorer hittades där två av dem använde klorofyllsensor och kunde därav inte användas i växande gröda. De andra sex kunde användas i växande gröda varav fyra av sensorerna är en kamera som sitter på traktorn eller på sprutbommen. De två sista sensorerna skannade först marken för att sedan skapa en styrfil som kan användas vid besprutningen.
Ett vanligt påstående av företagen var att de kunde minska herbicidanvändningen upp till mellan 70 och 90%. I flera försök med punktbesprutning över en säsong var denna närmre 50%. Detta hade även företagen som testade besparingarna över en längre tid kommit fram till. Relevansen för användningen av punktbesprutning ansågs vara mycket stor på grund av de ekonomiska och ekologiska fördelarna som blir av att sensorerna används. Den minskade ogräskontrollen vägdes upp av de två föregående fördelarna.
Ett annat vanligt påstående av företagen var att den minskade mängden herbicider som användes kunde öka skörden på grund av att grödan inte skadades. Detta stämmer under vissa förhållanden men hur mycket som herbiciderna påverkar grödan beror på många olika faktorer.
Forskningen som fanns kring de produkter som finns på marknaden visade att stora och små ogräs var de som var svårast för sensorerna att detektera och detektera rätt. Avdrift, träffsäkerhet och sprutlängd var alla viktiga faktorer som spelade in på hur väl sensorerna fungerade. Framtida forskning borde fokusera på att testa produkterna i olika ljus, deras träffsäkerhet, sprutlängd, detektionsförmåga och identifikationsförmåga.
Slutligen händer det väldigt mycket för dessa system., de blir bättre och bättre ju mer de används och det sker många och snabba förändringar.
The purpose of this literature review was to map the sensors existing or wanting to enter the Swedish market in spot spraying technologies. Apart from mapping the companies, their usual statements were checked as well as the already existing research comparing the sensors. Eight sensors were found where two only had the ability to spray in fallow or postharvest due to the sensors identifying chlorophyll and therefore are unable to distinguish between crop and weed. The other six sensors were able to distinguish between crop and weed and four of the sensors were attached to either the spray boom or the tractor. The two remaining first scanned the entire field before making a map to spray after.
A usual statement from the companies were that the use of their products could lower the herbicide usage upwards of 70 to 90%. In several experiments over a longer period of time the average herbicide reduction was found to be around 50%. The relevance of using spot spraying was also found to be great due to the economic and ecological benefits due to the reduction in herbicide usage. The negative impact of lessened weed control was found to be outweighed by the two benefits.
Another usual statement the companies made were that the yield would increase due to the crop not being damaged by the herbicides. This was found to be true but to which degree was hard to determine. This is due to the many factors that play a role when an herbicide and a crop come in contact.
The existing research comparing the existing sensors found that the difficulties lie in detecting small and large weeds. The small due to not being detected and the large to not being detected to the size that they were. Drift, accuracy and spraying length were all found to be important in how well the system managed. Future research should focus on testing the sensors in different light, their accuracy, spraying length, detection rate and identification ability.
Lastly this is a very evolving industry where the sensors are getting better and a lot is happening around them.
Main title: | Ogrässkanning med nya digitala metoder.Lägesrapport våren 2024 |
---|---|
Authors: | Lingham, Karl |
Supervisor: | Verwijst, Theo and Lundkvist, Anneli and Schön, Jonas |
Examiner: | Nkurunziza, Libère |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2024 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NK016 Crop Production (BSc), 180.0hp |
Supervising department: | (NL, NJ) > Dept. of Crop Production Ecology |
Keywords: | Herbicider, identifikation, ogräs, punktbesprutning, sensorer |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20128 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-20128 |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 01 Jul 2024 07:28 |
Metadata Last Modified: | 05 Jul 2024 01:19 |
Repository Staff Only: item control page