Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tätare städer med en ökad densitet ses som en väg framåt för att uppnå en hållbar stadsutveckling. Emellertid fortsätter städer att växa utåt, ofta på grund av platsbrist. Detta leder många gånger till skapandet av komplexa gränszoner, där bebyggelsen växer ut mot existerande storskalig infrastruktur. Områdena begränsas ofta av juridiska, fysiska och upplevelsemässiga förutsättningar. Samtidigt kan de erbjuda viktiga ekologiska och klimatmässiga värden som kan ha stor inverkan på klimatet i stadsmiljön. Naturbaserade lösningar har blivit utpekade som ett viktigt verktyg för att synkroniserat hantera flera samhällsutmaningar. Således prövas naturbaserade lösningar, i denna rapport, för att bemöta de utmaningar samt den potential som finns i gränszonerna mellan tätort och infrastruktur. Syftet med studien är att undersöka zoner i förändring samt utforska värden som kan skapas i dessa zoner genom att se bortom juridiska gränser och samordningssvårigheter.
Med intentionen att förstå förutsättningar samt planeringspraktik i gränszonerna utförs studien med ett kvalitativt angreppssätt med inslag av kvantitativa metoder. Följaktligen genomförs en litteraturstudie, en kvantitativ analys samt en fallstudie. Genom den kvantitativa analysen undersöks övergripande utveckling i 12 kommuner, medan fallstudien zoomar in på en pågående detaljplan i Malmö stad, som bland annat undersöks utifrån platsanalyser och dokumentstudier.
Resultatet synliggör mängden mål, lagar och riktlinjer som reglerar arbetet med gränszonerna. Samtidigt förefaller det finnas ett glapp i kunskap om naturbaserade lösningar utmed infrastruktur och även stöd om hur naturvärden bör omhändertas i gränszonen där staden och infrastrukturen möts. Studien visar på behovet av att tydligare bevara samt förbättra naturvärden i dessa zoner.
Utifrån resultatet dras flera slutsatser. Det sker en utbredd utveckling i tätorternas utkanter, där pågående utveckling utmed storskalig infrastruktur främst sker i Malmö och Lund. Gränszonerna utgörs framför allt av vegetationsklädda ytor som varierar vad gäller graden av naturvärden. Hänsyn bör därför tas till det enskilda områdets potential med syfte att stärka befintliga naturmiljöer samt motverka ytterligare fragmentering. Studien förtydligar även vikten av att ha en helhetssyn på landskapet för att skapa rätt förutsättningar för implementering av naturbaserade lösningar och utnyttjandet av zonens fulla potential. Det framkommer tydligt ett behov att kunna se förbi organisatoriska gränser och utöka samverkan mellan involverade aktörer vid både planering och underhåll av områdena. Genom medvetenhet och anpassad utformning kan bättre förutsättningar skapas för biologisk mångfald, klimatanpassning och livsmiljö, där naturbaserade lösningar kan vara ett sätt att uppnå detta om tillräckligt med utrymme skapas.

The densification of cities is regarded as a solution to achieve a sustainable urban development. However, due to lack of space, cities continue to sprawl. This often creates complex zones where the urban fringe moves closer to existing large-scale infrastructure. The zones between urban environments and infrastructure are often affected and limited by legal, physical, and experiential conditions. Nevertheless, these areas can usually offer important values for biodiversity and climate adaptation, which can have a major impact on the local climate in urban environments. Nature-based solutions have been pointed out as an important tool to simultaneously manage several current societal challenges. Thus, through this report, nature-based solutions are explored as a tool to meet both challenges and potential in these zones. The purpose of the study is to examine currently changing zones in the urban fringe, as well as explore ecological and social values that could be obtained in these zones by looking beyond administrative difficulties.
With the intention to understand current conditions and planning practices, the study is carried out with a qualitative approach including elements of quantitative methods. Consequently, a literature study, quantitative analysis and a case study are carried out. The quantitative analysis examines ongoing development in 12 municipalities, while the case study zooms in on an ongoing detailed plan in the city of Malmö.
The results recognize the number of goals, laws and guidelines that regulate the urban fringe. Nevertheless, there seems to be a gap of knowledge concerning nature-based solutions alongside transport infrastructure, as well as guidance on how to work with natural values in the zone between city and infrastructure. However, the study demonstrates the necessity of preserving and improving natural values in these zones.
Based on the results, several conclusions are drawn. There is an ongoing extensive development in the urban fringe alongside large-scale infrastructure which mainly takes place in the cities of Malmö and Lund. The zones primarily contain vegetated surfaces which vary in the degree of natural values. Consideration should therefore be given to the potential of the specific area, with the aim of enhancing existing natural environments and preventing further fragmentation. The study also recognizes the need for a holistic view of the landscape in order to create the right conditions for the implementation of nature-based solutions and to use the full potential of the zone. A need to be able to see beyond organizational boundaries is clearly emerging through the study, as well as the need for an enhanced collaboration between all stakeholders in both planning and maintenance of the areas. Through awareness and adapted design, better conditions can be created for biodiversity, climate adaptation and the living environment, where nature-based solutions can be a way to achieve this if enough space is created.