Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De accelererande hoten mot den biologiska mångfalden till följd av klimatförändringar markerar nödvändigheten av att bevara äldre kulturväxtsorter. Detta högst aktuella bevarande betonas bland annat i Konventionen om biologisk mångfald (CBD). För att uppnå målen som fastställts i CBD har Sverige utformat flera mål och strategier involverande både statliga och kommunala insatser. Syftet med denna studie var att undersöka möjliga skäl till att kommunala aktörer inte arbetar med kulturväxter inom ramen för sin verksamhet. Följaktligen har studien ämnat att undersöka hur Uppsala kommun arbetar med växter från varumärket Grön kulturarv® i offentliga miljöer samt vilka eventuella utmaningar som förhindrar en implementering av dessa växter. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med tre individer på Uppsala kommun verksamma inom förvaltning av parker och grönområden. Utifrån den teoretiska referensramen och det empiriska underlaget kan det konstateras att Uppsala kommun inte använder Grönt kulturarv® i offentliga gestaltningar inom ramen för sin verksamhet. De hinder som står i vägen för denna typ av implementering är utmaningar relaterat till begränsat inflytande vid ny gestaltning, Lagen om offentlig upphandling (LOU), ekonomiska aspekter, politiska incitament, platsens betydelse, växtens egenskaper, samt kunskapsbrist relaterat till varumärket Grönt kulturarv®. Dessa utmaningar indikerar behovet av ökad kunskapsspridning och en översyn av befintliga rutiner och politiska riktlinjer för att möjliggöra en mer systematisk användning av kulturväxter. Genom att adressera dessa utmaningar kan kommunen bidra till ett bevarande av den odlade mångfalden, och därav den biologiska mångfalden.

The accelerating threats to biodiversity due to climate change accentuate the need to conserve older cultivated plants. The Convention on Biological Diversity (CBD), among others, emphasizes this highly relevant conservation. In order to achieve the goals, set by the CBD, Sweden has designed several goals and strategies involving both national and municipal efforts. The purpose of this study was to investigate possible reasons why municipal actors do not work with cultivated plants within the framework of their activities. Consequently, the study aimed to investigate how Uppsala Municipality works with plants from the brand Grönt kulturarv® in public environments and possible challenges preventing the implementation of these plants. The study is based on qualitative interviews with three individuals at Uppsala Municipality active in the management of parks and green areas. Based on the theoretical framework and the empirical data, it can be concluded that Uppsala Municipality does not use Grönt kulturarv® in public designs within the framework of its activities. The obstacles that stand in the way of this type of implementation are challenges related to limited influence in new design, the Public Procurement Act (LOU), economic aspects, political incentives, the historical importance of the site, characteristics of the plant, and lack of knowledge related to the Grönt kulturarv®. These challenges indicate the need for increased knowledge dissemination and a review of existing practices and policies to enable a more systematic use of cultivated plants. By addressing these challenges, the municipality can contribute to the biodiversity of cultivated plants, and the conservation of biodiversity.