Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringars konsekvenser är närvarande idag och förväntas bli allt mer omfattande samt återkommande i framtiden. I Sverige innebär dessa konsekvenser förändringar i klimat och väder såsom ökad extremvärme och fler värmeböljor, omfattande skyfall, en förändrad intensitet vid stormar samt havsnivåhöjningar. Dessa konsekvenser medför i sin tur ytterligare följdeffekter som exempelvis höga
temperaturer och översvämningar som kan generera skador på den bebyggda miljön i städerna. Städer är speciellt utsatta av klimatförändringars konsekvenser, då den bebyggda miljön i staden generellt har spatiala sammanhang som bidrar till att förvärra effekterna av extremväder. Exempelvis en stor mängd hårdgjorda ytor och en tät bebyggelse. För att bättre bemöta dessa klimatutmaningar behöver städer därför
genomföra klimatanpassningsåtgärder i större utsträckning.

I uppsatsen har syftet varit att genom en kartläggning av olika riskfaktorer identifiera platser i Malmö som
är sårbara för extremväder och därigenom sprida kunskap om vilka spatiala sammanhang som behöver prioriteras i klimatanpassningsarbetet. Studien syftar även till att undersöka Malmö stads arbete med klimatanpassning inom den fysiska planeringen, för att bidra till diskussioner om klimatanpassningens utmaningar.

För att kunna besvara syftet användes följande metoder: litteraturstudie, kartläggning (kartstudie och
platsbesök), kvalitativa intervjuer samt dokumentstudie.

I uppsatsen har tre teoretiska perspektiv använts: sammansatt problem, polycentrisk styrning och naturbaserade lösningar. De teoretiska perspektiven har möjliggjort att observera komplexiteten med klimatanpassning utifrån olika infallsvinklar. I uppsatsen kan det konstateras att de platser som anses vara mer sårbara för klimatförändringarnas konsekvenser utgörs av hårdgjorda markytor och är belägna på
privatägd mark i Malmö i större utsträckning. Utifrån studien kan det därtill konstateras att det behövs ett mer omfattande gränsöverskridande samarbete, oavsett ägandestruktur inom klimatanpassning för att kunna bättre möta det framtida klimatet i städer.

The impacts of climate change are already evident and are projected to become more widespread and frequent in the future. In Sweden, these impacts manifest as changes in climate and weather patterns, including increased heatwaves and extreme heat, heavy precipitation, altered storm intensity, and rising sea levels. These consequences, in turn, give rise to further effects such as high temperatures and flooding, which can result in damage to urban infrastructure. Cities are particularly vulnerable to the impacts of climate change due to factors such as extensive paved surfaces and dense urban development, which
exacerbate the effects of extreme weather events. To effectively address these climate challenges, cities need
to implement comprehensive climate adaptation measures.

The aim of this essay is to identify areas in Malmö that are vulnerable to extreme weather events by assessing various risk factors. By doing so, it aims to disseminate knowledge about the specific spatial contexts that should be prioritized in climate adaptation efforts. The study also aims to examine Malmös(municipality) efforts in climate adaptation within physical planning, in order to contribute to discussions on the challenges of climate adaptation.

In order to address the research objective, the following methods were employed: literature review, mapping
(map study and site visits), qualitative interviews, and document analysis.

The thesis incorporates three theoretical perspectives: wicked problems, polycentric governance, and nature-based solutions. These theoretical frameworks have allowed for a comprehensive examination of the complexity of climate adaptation from various perspectives. The findings of the thesis indicate that areas deemed more vulnerable to the consequences of climate change are characterized by paved surfaces and are predominantly situated on privately owned land in Malmö. Additionally, the study highlights the necessity for enhanced cross-sectoral collaboration, irrespective of ownership structure, in climate
adaptation efforts to effectively address future urban climate challenges.