Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under de senaste två decennierna har gallringskostnaderna i Sverige ökat kontinuerligt, och om denna trend fortsätter finns risken att gallringskostnaderna blir så höga att markägare slutar utföra gallringar. Det skulle innebära en minskning av den årliga volymen gagnvirke som tas ut ur Sveriges skogar, vilket skulle vara negativt både för skogsindustrin och hela skogsbranschen. De ökande gallringskostnaderna drivs främst av ökade skördarkostnader, och för att minska dessa finns det flera möjliga åtgärder. Underväxtröjning är en åtgärd som kan minska skördarkostnaden, men själva genomförandet av underväxtröjningen är också kostsam. Därför bör underväxtröjning endast genomföras om det är ekonomiskt lönsamt, men det är inte känt vid vilken underväxttäthet detta inträffar.
Syftet med denna studie var att undersöka den ekonomiska lönsamheten och det framtida behovet av underväxtröjning inför gallring. Det gjordes genom att undersöka hur förekomsten av underväxt påverkar maskinproduktiviteten, mängden maskinavbrott samt förekomsten av kör- och stamskador i samband med gallring. Dessa faktorer användes sedan för att beräkna underväxtens påverkan på gallringskostnaden. Studien undersökte även översiktligt hur maskinförarna upplevde att deras arbete påverkades av underväxt, och deras syn på lämplig hantering av underväxt.
Tre olika typer av analyser genomfördes. Den första bestod av analyser över underväxtens påverkan på drivningsarbetet och baserades på data från 15 752 trakter som gallrades av SCA mellan år 2013 och 2023, vilket utgör ett av de största dataseten som hittills använts för att studera underväxtens påverkan vid gallring. Maskinförarnas åsikter om underväxt samlades in genom telefonintervjuer med tre gallringsentreprenörer som var verksamma åt SCA. Den sista analysen var en kvalitetskontroll av inrapporterad underväxttäthet och utfördes med ett datamaterial insamlat genom en fältinventering av åtta gallringstrakter belägna inom 80 km från Umeå.
Resultaten visade att underväxt sänkte skördarproduktiviteten, men höjde skotarproduktiviteten. Inget samband fanns mellan underväxttätheten och körskador, stamskador eller maskinavbrott. Underväxt orsakade en ökning av drivningskostnaden med som mest 3,27 kr/m3fub, där den lägsta underväxtröjningskostnaden vid samma underväxttäthet var 46,16 kr/m3fub.
Slutsatsen är att det inte är ekonomiskt lönsamt att underväxtröja under de förutsättningar som studerats. Däremot finns det ett fortsatt behov att utföra underväxtröjning, eller annan likvärdig åtgärd, för att skapa en acceptabel arbetsmiljö för skogsmaskinsförarna.

Over the past two decades, thinning costs in Sweden have continuously increased, and if this trend continues, there is a risk that thinning costs will become so high that landowners stop conducting thinning operations. This would result in a reduction of the annual volume of valuable timber extracted from Sweden’s forests, which would be detrimental to both the forest industry and the entire forestry sector. The increased thinning costs are primarily driven by rising harvester costs, and to mitigate these, there are several possible measures. Undergrowth clearing is one measure that can reduce harvester costs, but the implementation of undergrowth clearing is also costly. Therefore, undergrowth clearing should only be carried out if it proves to be economically viable, but it is not known at what undergrowth density this occurs.
The purpose of this study was to examine the economic profitability and the future need for undergrowth clearing before thinning. This was done by examining how the presence of undergrowth affects machine productivity, the amount of machine downtime and the occurrence of soil- and stem damages in thinnings. These factors were then used to calculate the impact of undergrowth on thinning costs. The study also briefly examined how machine operators perceived their work to be affected by undergrowth and their view on appropriate undergrowth management.
Three different types of analyses were conducted. The first consisted of analyses of the impact of undergrowth on the thinning work and was based on data from 15 752 stands that were thinned by SCA between 2013 and 2023, making it one of the largest datasets used to study the impact of undergrowth in thinnings. Machine operator´s opinions on undergrowth were collected through telephone interviews with three thinning contractors working for SCA. The final analysis was a quality control of reported undergrowth density and was conducted using data collected through field inventories of eight thinning stands located within 80 km of Umeå.
The results showed that undergrowth reduced harvester productivity but increased forwarder productivity. There was no correlation between undergrowth density and soil damage, stem damages, or machine downtime. Undergrowth caused an increase in thinning cost of up to 3,72 SEK/ m3fub, with the lowest undergrowth clearing cost at the same undergrowth density being 46,16 SEK/m3fub.
In conclusion, under the conditions studied, it is not economically viable to perform undergrowth clearing. However, there is still a need to carry out undergrowth clearing, or similar measures, to create a satisfactory working environment for forestry machine operators.