Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kustområden har en hög befolkningstäthet. Människan har länge dragits till områden nära kusten på grund av möjlighet för transport och handel, samt tillgång till naturresurser. Samtidigt ökar världens befolkning och efterfrågan på land blir allt större. Även globaliseringens framväxt, värnandet om ekologiska värden och konsekvenserna av klimatförändringar ökar behovet av land, speciellt i kustområden. Till följd av detta har metoden landåtervinning börjat användas mer frekvent. Syftet med uppsatsen är därmed att analysera landåtervinning i Nederländerna, som är ett låglänt land. Detta sker utifrån det ekologiska hållbarhetsperspektivet för att erhålla en bättre förståelse för metoden samt undersöka dess ekologiska hållbarhet. Inledningsvis har en litteraturstudie gjorts med fokus på landåtervinningens historia i Nederländerna. Dessutom har en exempelstudie utförts om den konstgjorda ögruppen Marker Wadden, som är belägen i sjön Markermeer. Resultaten från litteraturstudien visar att landåtervinning har genomgått en utveckling där metod och systematik har förändrats, huvudsakligen på grund av framsteg inom teknologi och en förbättrad samordning. Ytterligare har anledningarna bakom återvinningsprojekten övergått till att främja en mer ekologiskt hållbar landåtervinning. Däremot finns det en tydlig konsekvens som har observerats genom historiens gång, nämligen att ytan börjar sjunka. Detta kallas för ytsänkning. Exempelstudien visar att Marker Wadden konstruerades för att förbättra den ekologiska statusen i sjön Markermeer. Projektet tillämpar en ny typ av landåtervinning som har ett mer naturbaserat tillvägagångssätt. Det finns positiva indikationer på att nya habitat har skapats. Dock finns det inga tecken på förbättringar av sjön Markermeers ekologiska förhållanden. Återigen noteras den genomgående konsekvensen ytsänkning. Eftersom Nederländerna är ett låglänt land skulle ytterligare sänkning av ytan orsaka förödelse. Utifrån detta har det konstaterats att landåtervinning inte är en ekologiskt hållbar metod i Nederländerna.

Coastal areas have a high population density. Humanity has long been drawn to coastal areas due to opportunities for transportation, trade, as well as access to natural resources. Concurrently, the world's population is increasing, leading to a greater demand for land. In addition, the rise of globalization, the emphasis on ecological values, and the consequences of climate change are also increasing the need for land, especially in coastal areas. As a result, the method of land reclamation has become more prevalent. The purpose of this thesis is to analyze land reclamation in the Netherlands, which is a low-lying country. This is done based on the perspective of ecological sustainability, in order to obtain a better understanding of the method and examine if it’s an ecologically sustainable practice. Initially, a literature study was conducted, focusing on the history of land reclamation in the Netherlands. Furthermore, a case study was performed on the artificial island group Marker Wadden, situated in a lake called Markermeer. The results of the literature study demonstrate that land reclamation has evolved, primarily due to technological advancements and improved coordination. Moreover, the motivations behind reclamation projects have shifted towards promoting a more ecologically sustainable approach. However, a clear consequence observed throughout history is the sinking of the land surface, known as land subsidence. The case study shows that Marker Wadden was constructed to improve the ecological status of lake Markermeer. A more nature-based approach to land reclamation is adopted in the project. There are positive indications of new habitats being created. Nevertheless, there are no signs of improvements in the ecological conditions of the lake Markermeer. Once again, the persistence of land subsidence is also noted in this project. As the Netherlands is a low-lying country, further land subsidence could cause devastation. Based on this, it has been concluded that land reclamation is not an ecologically sustainable method in the Netherlands.