Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Covidpandemin förändrade många människors vardag och fritid genom restriktioner och allmänna råd som ett sätt att begränsa smittspridningen. Sverige etablerade till skillnad från många andra länder inte någon total nedstängning av samhället men införde bland annat olika typer av social distansering. Möten i grupp och inomhus ansågs inte vara säkert och de som hade möjlighet rekommenderades att arbeta hemifrån. Med begränsade möjligheter till sociala aktiviteter och en ökad hemmavistelse sökte sig fler människor ut i naturen. Friluftsliv och naturvistelse har både fysiska och psykiska hälsofördelar och bidrar därav till folkhälsan och samhällsekonomiska besparingar. Studien behandlar covidpandemins inverkan på användningen av friluftsområden och hur lärdomar kring de konsekvenser och användartrender som uppstod kan användas vid planering av framtida friluftslandskap i Sverige. Detta genom en litteraturstudie samt kontakt med kommuner runt om i landet. Resultatet av studien visade att användningen av friluftsområden ökade under pandemin. Det framkom även att nya användare hittade ut och att nya aktiviteter tog plats i friluftsområdena. Den ökade användningen ledde till ett högt besökstryck i vissa områden vilket medförde trängsel och ökad nedskräpning. Trängseln fick vana användare att söka sig till nya områden och personer i riskgrupp undvek att vistas i populära friluftsområden. Resultatet visar även på naturvistelsens roll för återhämtning och som socialt rum under kris, samt närheten och tillgänglighetens betydelse. Efter pandemin verkar användningen ha minskat igen men är fortfarande högre än innan pandemin. Vid diskussion av konsekvenser och lärdomar efter pandemin och framåt framkom friluftslivets betydelse för friskvård, vikten av informationsspridning och medborgardialog samt en varierad nivå av tillgänglighet. Alla grupper har inte samma behov och önskemål i friluftslandskapet vilket ställer krav på planering för fler och mer varierade områden. Investeringar i friluftsområden kommer vara lönsamt ur ett folkhälsoperspektiv oavsett om samhället är krisdrabbat eller inte.

The restrictions that were introduced during the Covid-19 pandemic changed many people's everyday life. Unlike many other countries, Sweden did not enforce a total lockdown of society but established different kinds of social distancing. Meetings in groups and indoors were not considered safe and those who had the opportunity were advised to work from home. With limited opportunities for social activities and an increased stay-at-home, more people sought out nature. Nature-based outdoor recreation has both physical and psychological health benefits and thereby contributes to public health and economic sustainability. This study aimed to answer how the Covid-19 pandemic affected the use of outdoor recreation areas and how the consequences and user trends that arose can be used in future planning of outdoor recreation landscapes in Sweden. This study consists of a literature study and contact with several Swedish municipalities. The result of the study showed that the use of outdoor recreation areas increased during the pandemic. It also emerged that new users appeared and that new activities took place in the outdoor recreation areas. The increased use led to crowded areas and increased littering. The crowding caused more experienced users to seek out new areas, while people in risk groups avoided staying in popular outdoor recreation areas. The results also showed the restorative and social benefits of using outdoor recreation areas. It also highlighted the importance of proximity and accessibility. After the pandemic, the user trend seems to have decreased again but is still higher than prior to the pandemic. When discussing consequences and lessons learned after the pandemic, an increased understanding of nature-based recreation’s health benefits, the importance of distributing information, citizen dialogue, as well as a varied level of accessibility emerged. Not all groups have the same needs and wishes in the outdoor recreation landscapes, which requires planning for both additional and a wider variety of areas. Investments in outdoor recreation areas will be profitable from a public health perspective before, during and after future societal crises.