Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

År 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer. Förtätning ses som det hållbara stadsbyggnadsidealet i Europa och ett sätt att minska exploatering av natur- och jordbruksmark. En trend av minskad grönyta syns dock i städer vid förtätning. Stadsgrönska är viktigt för människors hälsa, rekreation och trivsel. Utan grönyta i urbana miljöer kan stora negativa effekter uppkomma, som stress, mental och fysisk ohälsa. Negativa effekter syns även för den biologiska mångfalden via minskade spridningsvägar, habitat och artförlust. Därför är det, inom landskapsarkitektur och stadsplanering, viktig att bevara och planera in nya grönytor i städerna.

Det finns flertal hållbarhetsmål från EU och FN, i ett försök att utveckla hållbara städer för medlemsländerna. Sverige jobbar med dessa mål aktivt. Hållbarhetssynen i målen har förändrats från att minska skadan på natur och biologisk mångfald, till att restaurera och utöka den.

En problematik ligger i att hitta ytor för grönyta i redan bebyggda områden. Teorier om lost space belyser oanvända, bortglömda och underutnyttjade ytor i staden. Lost space kan vara övergivna industrier, refuger, mellanrum mellan hus, oanvända torg och så vidare. Landskapsarkitekter och stadsplanerare, som forskat kring teorierna, ser att lost space har stort potential att omvandlas till grönytor i staden och därmed vända flera av de negativa trenderna.

Syftet med denna studie är att se hur Stockholms hållbarhetssyn och grönyteplanering förhåller sig till EU:s och FN:s hållbarhetsmål gällande städer. Studien ser även till vad teorier kring lost space kan bidra med i en svensk kontext, i detta fall i Stockholm, för att nå viktiga europeiska mål, som de i Agenda 2030, konventionen för biologiskmångfald och förordningen om restaurering av natur.

Studien utgår från den kvalitativa metoden, med dokumentanalys och litteraturgenomgång som grund för tillvägagångsättet.

I studien framkommer att Stockholms stad släpar efter i sin syn på hållbarhet, jämfört med EU, FN och lost space-teorierna. Stockholms synsätt samspelar med litteraturen i hållbarhet och ökad grönyta, men implementerar inte kunskapen styrdokumenten.

Studien visar även att lost space är ett sätt för Stockholm att planera in mer grönyta i redan bebyggda områden och en hjälp att nå viktiga hållbarhetsmål. Grönyta på lost space bidrar till goda levnadsmiljöer, klimatanpassningar, hantering av extremväder, utökad grönyta och biologisk mångfald. Sammankopplas ytorna till gröna nätverk ökar konnektiviteten och fler hållbarhetsmål nås då ytorna ger människor, djur och natur mer utrymme i den täta staden.

By the year of 2050, 70 percent of the world’s population is believed to live in cities. Densification is Europe’s ruling urban planning ideal. Seen as sustainable when reducing exploitation of natural and agricultural land. A trend of reduced greenery is visible in densifying cities. Urban greenery is important for people’s health, recreation, and well-being. Without greenery negative effects occur, such as stress, mental and physical illness. Negative biodiversity effects also occur when less greenery leads to reduced dispersal routes, species loss and smaller habitats. Therefore, it is of importance, for landscape architecture and city planning, to plan for additional green space. Numerous sustainability goals from EU and UN have been established and Sweden is actively working with them. The goals have changed from focusing on reduced environmental harm and loss of biodiversity to restored nature and increased biodiversity.

A challenge lies within finding space for greenery in built areas. Theories of lost space recognize unused, abandoned, and underused urban spaces. Lost space can be abandoned industries, refuge islands, spaces in-between buildings and so forth. Researchers of the theories, discover great potential in turning lost space into green spaces and through it reverse negative trends.

The aim of this study is to examine how Stockholm’s sustainability view and urban green space planning relates to UN sustainability goals. The study applies lost space theories in a Swedish context, specifically Stockholm, researching if lost space can contribute to fulfil European goals, as Agenda 2030, the convention of biodiversity and the regulation of restoration of nature.

The study uses a qualitative method and is based upon document analysis and literature review.

The result of the study shows that Stockholm’s sustainability view is not up to par with the one in UN and lost space theories. Stockholm’s view correlates with the literature in sustainability goals and opinions on increased greenery but does not apply their knowledge to their policy documents. The study also shows that lost space is a strategy for Stockholm to plan for expanded greenery in already built areas, to fulfil sustainability goals. Greenery on former lost space contribute to healthy environments, climate adaptations, handling extreme weather and biodiversity. Linking the spaces together, creating green networks, increases connectivity and many sustainability goals can be reached when green spaces give humans, animals, and nature room in the dense city.