Epsilon Archive for Student Projects

This is the latest version of this item.

Abstract

Städerna förtätas och barnen har mindre rörelsefrihet och fria ytor att leka på. Den moderna livsstilen har bidragit till ökat stillasittande och till följd av detta ett ökat problem med övervikt och fetma bland både barn och vuxna. Fysisk aktivitet är en viktig del i att förebygga och minska problemet samtidigt som det gynnar många andra funktioner, bland annat fysiska, kognitiva och psykiska. Barn spenderar en stor del av sin uppväxt i skolor. Skolgårdars friytor, utbud av kvaliteter och funktioner, har enligt forskning en tydlig koppling till barns fysiska aktivitet. Enligt studier krymper generellt skolgårdars friyta och det finns en skillnad mellan skolgårdar kopplat till bebyggelsetäthet. Barn har lika värde och samma rättigheter till god uppväxtmiljö och bästa möjliga hälsa. Det nationella folkhälsopolitiska målet handlar om att skapa en god och jämlik hälsa. Barns uppväxtmiljön, däribland skolgårdar och hur dessa kan främja barns fysiska aktivitet är en del i detta arbete. Syftet med denna studie var att undersöka skolgårdars friyta och deras kvaliteter och funktioner som kan bidra till barns möjligheter till fysisk aktivitet. Studien ville också undersöka om det fanns några skillnader mellan landsbygdsskolgårdar och skolgårdar i staden utifrån ett jämlikhetsperspektiv. Genom en fallstudie har tio skolgårdar i Uppsala kommun analyserats avseende friyta och kvaliteter och funktioner som bidrar till fysisk aktivitet. Fem skolgårdar på landsbygden och fem i staden. En kvantitativ metod valdes för att analysera friyta och en kvalitativ metod i form av en platsanalys valdes för att studera kvaliteter och funktioner på de utvalda skolgårdarna. Resultatet från den kvantitativa analysen visade, i likhet med tidigare forskning, att det finns en skillnad mellan skolgårdars friytor. Skolgårdarna på landsbygden hade i genomsnitt 60 kvadratmeter friyta per barn jämfört med 39 kvadratmeter i staden. Resultatet från den kvalitativa platsanalysen visade en marginell skillnad mellan landsbygd och stad. Kvaliteten och funktionen som skiljde sig var naturligt kuperad lekmiljö/naturmark som återfanns på två skolgårdar på landsbygden och endast på en skolgård i staden.

Enligt forskning är gröna miljöer och naturliga lekmiljöer värdefulla för främjandet av barns fysiska aktivitet. Förutsättningarna för skolgårdars förmåga att främja barns fysiska aktivitet är generellt är ojämlikt fördelad mellan landsbygd och stad. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 inkluderar bland annat att främja hälsa, jämlikhet och hållbara städer. Det behövs grönska i våra städer, på skolgårdar och barn behöver ytor och lekmiljöer som främjar fysisk aktivitet och en hälsosam uppväxtmiljö. Det är därför inte etiskt försvarbart att barns skolgårdar erbjuder barn ojämlika uppväxtvillkor. En tydligare statlig styrning skulle kunna vara en möjlighet för att stärka barns rätt till jämlika, hälsofrämjande skolgårdar och en hållbar utveckling.

Cities have become denser, and children have less freedom of movement and free spaces to play in. The modern lifestyle has contributed to increased sedentary behaviour and, as a result, an increased problem with overweight and obesity among both children and adults. Physical activity is an important part in preventing and reducing the problem, while it benefits many other functions, including physical, cognitive, and psychological. Children spend a large part of their upbringing in schools. According to research, the open space of school grounds, and its content and range of qualities and functions have a clear connection to children's physical activity. According to studies, the open space of schoolyards is generally shrinking and there is a difference between schoolyards linked to building density. Children have equal value and the same rights to a good growing-up environment and the best possible health. One of the national public health policy goals is about creating good and equal health. Children's growing up environment, including schoolyards and how these can promote children's physical activity is part of this work. The purpose of the study was to examine the open space of schoolyards and their qualities and functions that can contribute to children's opportunities for physical activity. The study also investigates whether there are differences between rural schoolyards and those in the city based on an equality perspective. Through a case study, ten schoolyards in Uppsala municipality have been analysed regarding open space and qualities and functions that may contribute to physical activity, whereof five were in the countryside and five in the city. A quantitative method was chosen to analyse open space and a qualitative method, in the form of a site analysis, was chosen to study the qualities and functions of the selected schoolyards. The result from the quantitative analysis showed, in accordance with previous research, that open spaces differed between rural and urban schoolyards. The schoolyards in the countryside had an average of 60 square meters of free space per child compared to 39 square meters in the city. The result from the qualitative site analysis showed a marginal difference between rural and urban areas. The quality and function that differed was the naturally hilly play environment that was found in two rural but only in one urban schoolyard.

Previous research suggests that natural play environments and green spaces are beneficial for promoting children's physical activity. The prerequisites for schoolyards' ability to promote children's physical activity are generally unevenly distributed between rural and urban areas. The global sustainability goals in Agenda 2030 include, among other things, promoting health, equality, and sustainable cities. It needs greenery in our cities, in schoolyards and children need surfaces and play environments that promote physical activity and a healthy growing-up environment. It is therefore not ethically justifiable that children's schoolyards offer children unequal growing up conditions. Clearer governance could be an opportunity to strengthen children's right to equal, health-promoting school grounds and sustainable development.