Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Rikkärr är komplexa ekosystem som i dagens läge är utsatta för många hot som främst har uppstått under de senaste 200 åren till följd av det moderna jordbruket. Med vår tids klimatförändringar har ytterligare hot uppkommit. Detta arbete syftar till att identifiera och utforska metoder för att lösa dessa utmaningar, detta genom en litteraturstudie av artiklar, hemsidor och skötselplaner. Arbetet syftar också till att ge en bild av människans användning av våtmarker innan det moderna jordbruket för att ge en kontext till hur detta har förändrats. Resultatet visar på de negativa konsekvenserna som uppstått i samband med denna utveckling, exempelvis dränering, intensiv gödsling och upphörd hävd. Arbetet fokuserar på restaureringsmetoder av rikkärr. Restaureringen utgörs främst av fyra delar som är hydrologi, eutrofiering och pH-balans samt återintroduktion av naturliga arter. Slutsatsen är att restaurering är en komplex utmaning där många åtgärder ofta måste kombineras för att återställa och underhålla rikkärrens funktion. I många fall är det dock nästintill omöjligt att helt återställa till rikkärrens ursprungliga status. För varje restaureringsprojekt krävs en bedömning eftersom tillvägagångssättet alltid måste vara unikt anpassat. Genomförda försök att restaurera rikkärr har gett blandade resultat. Många av dessa restaureringstekniker kan vara effektiva, men kan också leda till problem om man inte har en helhetsbild av de fyra delarna. Återställning av hydrologin kan ge negativa konsekvenser om kärret även är utsatt för eutrofiering, vilket kommer leda till att fosfor ackumuleras torven och kan transporteras vidare med vattnet till andra kärr.
I ett av försöken som tas upp med fosforavskiljning som metod märktes de första åren ett bra resultat med minskade fosforvärden, men som sedan blev tre gånger högre i ytskiktet jämfört med innan försöket påbörjades. Ett annat fall när man kalkade ett rikkär för att höja pH-värdet ökade även halterna ammonium och fosfor, vilket inte var förväntat resultat. Detta tyder på att det finns forskningsluckor och ett stort behov av ytterligare forskning samt samarbeten mellan olika forskningsområden, vilket krävs för att utveckla hållbara lösningar för att skydda dessa viktiga ekosystem för framtiden.

Rich fens are complex ecosystems that now are exposed to many threats, primarily that came about over the last 200 years due to modern agriculture. With the climate changes today, additional threats have arisen. This work aims to identify and explore methods to solve these challenges through a literature study of articles, websites, and management plans. The work also aims to give a picture of human utilization of wetlands before modern agriculture to give context on how this has changed. The results show the negative consequences that have arisen in relation with this development, such as drainage, intensive fertilization, and ceased traditional management.
The work focuses on restoration methods of rich fens. The restoration mainly consists of four parts: hydrology, eutrophication and pH balance, and the reintroduction of native species. The conclusion is that restoration is a complex challenge that often requires many combined measures for restoring and maintaining the function of rich fens. However, in many cases, it is almost impossible to fully restore these habitats to their original status. Each restoration project requires an assessment as the approach must always be uniquely adapted.
Attempts to restore rich fens have produced mixed results. Many of these restoration techniques can be effective but can also lead to problems if one does not have an overall understanding of the four parts. For example, restoring hydrology can have negative consequences if the fen is also subject to eutrophication, which will lead to the accumulation of phosphorus in the peat and can be transported with the water to other fens.
In one of the experiments that involved phosphorus separation as a method, the first few years gave good results with reduced phosphorus levels, but then it showed three times higher levels of phosphorus in the surface layer compared to before the experiment began. Another case where lime was used to raise the pH level in a rich fen, this also resulted in increased levels of ammonium and phosphorus, which was not the expected result. These examples indicate that there are research gaps and a great need for further research and collaborations between different research areas, which are required to develop sustainable solutions to protect these important ecosystems for the future.