Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I dag är behovet av att hitta lösningar på klimatfrågan
mer brådskande än någonsin och frågan
kring hur vi ska rädda klimatet är en av de största i
vår samtid. Senast 2045 ska Sverige inte ha några
nettoutsläpp av växthusgaser. Bygg-och anläggningssektorn
stod för ca 20% av Sveriges totala
koldioxidutsläpp 2020, och 2022 lagstiftades krav
på klimatdeklaration för byggnader. Klimatförändringar
och digitalisering är båda fenomen med stor
inverkan på vår samtid och uppsatsen undersöker
därför hur digitalisering kan användas för att minska
klimatpåverkan för projekt inom landskapsarkitektur
genom klimatberäkning. Digitaliseringen har
gett upphov till nya verktyg för landskapsarkitekter
att använda i sitt arbete, och uppsatsen utforskar i
vilken utsträckning som dagens landskapsarkitekter
tillämpar de.
Syftet med uppsatsen är att skapa förutsättningar
för landskapsarkitekter att tillämpa klimatberäkningar
i sitt vardagliga arbete och målet är att
undersöka vilka möjligheter som finns för att utföra
klimatberäkningar i Kajpromenaden med hjälp av
parametrisk design och verktygen Rhinoceros 3D
(Rhino) och Grasshopper. Idag arbetar inte många
landskapsarkitekter med klimatberäkning, de är
heller inte så medvetna om vilka koldioxidutsläpp
som deras projekt orsakar. Genom att tillämpa
klimatberäkning i designprocessen, kan det gå att
öka medvetenheten kring gestaltningar. Litteraturstudien
ger en bakgrund till klimatförändringar och
klargör vilken klimatpåverkan som materialen har,
tillämpningsmetoden tillsammans med kvalitativa
studier testar klimatberäkning i Kajpromenaden
och undersöker branschens syn på möjligheter och
utmaningar inom ämnet, medan de kvantitativa studierna undersöker branschens kompetens och
mottaglighet för 3D-verktyg och klimatberäkning.
Uppsatsen utreder vilka möjligheter landskapsarkitekter
har för att klimatberäkna med hjälp av
parametriska verktyg i designprocessen och undersöker
några av de utmaningar som tillämpning
av klimatberäkning i projekt inom landskapsarkitektur
innebär. Uppsatsen undersöker genom en
enkätundersökning i vilken utsträckning som digital
3D-modellering och klimatberäkning används inom
landskapsarkitektur, och även vilka möjligheter och
utmaningar som klimatberäkning innebär för landskapsarkitekter
och övriga teknikområden genom
intervjuer.
Klimatberäkning kan tillämpas i landskapsarkitekturens
iterativa designprocess genom parallellt arbete
i 3D-modelleringsverktyget Rhinoceros 3D och
det parametriska tillägget Grasshopper där mängder
koldioxidutsläpp kan beräknas och bearbetas
genom testning av alternativa designlösningar med
koldioxidutsläpp som kriterier. Kajpromenadens
koldioxidutsläpp var 38 912 kg CO₂e och 10,8 kg
CO₂e/m², med hjälp av miljöförbättrande åtgärder
gick det att minska koldioxidutsläppen till 27 725
kg CO₂e och 7,7 kg CO₂e/m². Plantering av träd och
vegetation uppskattades till att potentiellt lagra
-45 297 kg CO₂e, och kompenseringen av miljöförbättrande
åtgärder och planterad vegetation ger
en klimatpåverkan på -17 572 kg CO₂e och -4,8 kg
CO₂e/m².

Today, the need to find solutions to the climate
issue is more urgent than ever, and the question of
how we will save the climate is one of the greatest
of our time. By 2045, Sweden aims to have no net
emissions of greenhouse gases. The construction
sector accounted for about 20% of Sweden’s total
carbon dioxide emissions in 2020 and in 2022,
requirements for climate declarations for buildings
were legislated. Climate change and digitalization
are both phenomena with a great impact on our
time and the essay therefore examines how digitalization
can be used to reduce the climate impact of
projects in landscape architecture through climate
calculation. Digitalization has given rise to new
tools for landscape architects to use in their work,
and the essay explores the extent to which today’s
landscape architects apply them.
The purpose of this paper is to create conditions
for landscape architects to apply climate calculations
in their everyday work and the goal is to
investigate the possibilities of performing climate
calculations in the project Kajpromenaden with the
help of parametric design and the tools Rhino and
Grasshopper. Today, many landscape architects do
not work with climate calculations, nor are they
aware of the carbon dioxide emissions that their
projects cause. By applying climate calculation in
the design process, it may be possible to increase
awareness of designs. The literature study provides
a background to climate change and clarifies the
climate impact of the materials, the application
method tests climate calculation in Kajpromenaden
and the qualitative and quantitative studies
examines the industry’s view of opportunities and
challenges in the subject. The essay investigates the possibilities of landscape architects to calculate
climate with the help of parametric tools in the
design process and examines some of the challenges
that the application of climate calculation
in landscape architecture projects entails. Through
a survey, the essay examines the extent to which
digital 3D modeling and climate calculation are
used in landscape architecture, and the opportunities
and challenges that climate calculation entails
for landscape architects and other technical areas
through interviews.
Climate calculation can be applied in the iterative
design process of landscape architecture through
parallel work in the 3D modeling tool Rhinoceros
3D and the parametric add-on Grasshopper where
amounts of carbon dioxide emissions can be calculated
and processed by testing alternative design
solutions using carbon dioxide emissions as criteria.
The carbon dioxide emissions of Kajpromenaden
were a total of 38 912 kg CO₂e and 10,8 kg CO₂e/
m², with the help of environmental improvement
measures, it was possible to reduce carbon dioxide
emissions to 27 725 kg CO₂e and 7,7 kg CO₂e/
m². Planting trees and vegetation was estimated to
potentially store -45 297 kg CO₂e, and the compensation
of environmental improvement measures
and planted vegetation gives a total climate impact
of -17 572 kg CO₂e and -4,8 kg CO₂e/m².