Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kronisk stress inom äggproduktionen resulterar i stora negativa konsekvenser på djurvälfärd och produktion och kan bland annat uppstå när hönorna ej tillåts ge utlopp för deras beteendebehov. Denna studie utfördes för att bidra med information kring hur uppväxtmiljön bör utformas för att minska stressnivån hos kycklingarna. Under 8 veckor bodde 220 värphönskycklingar jämnt fördelade i fyra olika typer av boxar, vilka utgjorde fyra olika behandlingar. Behandlingarna hade olika funktionella zoner; säker zon, stimulerande zon, både säker och stimulerande zon samt kontrollbox utan zoner, vars utformning motsvarade konventionell produktion. Dessa zoner skulle ge fåglarna möjlighet att få sina beteendebehov tillgodosedda såsom söka skydd och explorativt beteende vilket enligt hypotesen skulle ge mer trygga och anpassningsbara fåglar med lägre stressnivå. Efter behandling i dessa boxar utfördes multifaktoriellt beteendetest, vilket är ett individuell test som mäter rädsla, spatial kognition och explorativt beteende, och blodutstryk för mätning av heterofil-/lymfocytkvoten, vilken är en god indikator vid mätning av stressnivån hos hönsfåglar. Det konstaterades att kycklingar med tillgång till en komplex uppväxtmiljö beteende-mässigt uppvisade lägre rädsla och större anpassningsbarhet samt mer explorativt beteende. H/L kvoten visade låg stressnivå hos samtliga behandlingar men var något högre i den mest komplexa behandlingen. Detta kan förklaras av att immunresponsen sannolikt är förhöjd i denna behandlings-grupp, då fler patogener ansamlas i en komplex livsmiljö eller av studiens felkällor. Kronisk stress kan och bör förebyggas redan hos den unga fågeln genom att tillgodose hönornas naturliga behov i form av en komplex miljö.

Chronic stress has a major, negative impact on welfare and production of laying hens and can emerge when chicks are unable to fulfil their behavioral needs. This study was conducted to collect information about how the rearing environment should be designed to decrease the chicks’ stress levels. During 8 weeks, 220 laying hen chicks lived in four different boxes, constituting four different treatments. The treatments had functional zones; shelter zone, stimulating zone, both shelter and stimulating zone or control box with no zone, which corresponded to conventional production. In these zones, the birds can perform natural behaviors, such as seeking shelter and exploring, which according to the literature, should result in confident and adaptable birds with decreased stress levels. After 8 weeks, multivariate behavioral test, which measures fear, spatial ability, and exploratory behavior, as well as blood sampling to evaluate heterophil-/lymphocyte ratio, which is an indicator of stress level in poultry, were conducted. Chicks with access to a complex environment presented less fear, increased adaptability and exploring behavior. H/L ratio demonstrated low stress levels in all treatments. However, the mean value was significantly raised for the most complex treatment. This difference can either be accredited to the increase of pathogens in complex habitats, or by errors in protocol. Therefore, chronic stress can and should be prevented from young age by giving the chicks access to a complex environment, in which the birds basic behavioral needs are fulfilled.