Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Träd är viktiga delar av våra städer. De bidrar med många ekosystemtjänster, som klimatreglering,
dagvattenhantering och positiva hälsoeffekter. De är också viktiga identitetsskapande element. Då
städerna blir alltmer förtätade är det viktigt att kunna utnyttja även hårdgjorda ytor för
trädplantering, till exempel gator, torg och parkeringsplatser. I detta arbete används den
sammanfattande benämningen gatumiljöer för alla dessa platser. Problemet är att gatumiljön ofta är
en ogynnsam växtplats för träden, vilket visar sig i bristande trädutveckling och -överlevnad.
Syftet med arbetet är att undersöka hur man ska gå till väga för att skapa förutsättningar för ett
välfungerande och vitalt trädbestånd i stadens gatumiljö, med fokus på marken. Arbetet närmar sig
detta genom att först beskriva de faktorer i den urbana marken som kommer i konflikt med trädens
behov och sedan redovisa de vanligast förekommande lösningsvarianterna. Arbetet har framför allt
utförts som en litteraturstudie, men viss information har även inhämtats från trädspecialister i
Stockholm, Göteborg och Malmö.
Det finns flera anledningar till att den urbana marken har bristande förutsättningar att tillgodose
trädens grundläggande behov av markluft, vatten och näring. Typiskt är att den är heterogen och kan
innehålla skräp, föroreningar, byggnadsrester och kompakterade lager. Vid kompaktering minskas
dessutom vatten- och lufthållande porer i jorden, som blir svårgenomtränglig för trädrötter.
Kompaktering är ett stort problem i gatumiljöns mark. Brist på utrymme är ett annat vanligt problem.
Andra fenomen som är typiska för urban jord är svårgenomträngliga ytskikt, salttillförsel, kemiska
föroreningar och hög markytetemperatur. Sambandet mellan den urbana jordens förutsättningar och
trädens behov är komplext. Kunskap på området belyser vikten av att arbeta med lösningsstrategier
för att skapa välfungerande växtbäddar.
Vanligt använda lösningsalternativ inriktas mot att skydda mot kompaktering och ge större
rotutrymme. I internationell litteratur beskrivs två huvudstrategier: skelettjordar och suspended
pavement, det vill säga markbeläggning som är uppallad på ett viktbärande system med växtjord
under. I Sverige har varianter av skelettjordar blivit mest använda. På senare år har de
vidareutvecklats genom att jorden bytts ut mot andra växtsubstrat, där vanliga komponenter är
biokol, pimpsten och kompost, som ska vara mer stabila och ha en god fukthållande förmåga.
Trädplanteringar kan även vara del i så kallade blågröngråa system. Genom att leda dagvatten
till växtbäddarna får träden bevattning samtidigt som systemet bidrar till dagvattenhanteringen. Att
använda öppna överbyggnadslager under trafikerade ytor ökar också det rottillgängliga utrymmet
för träden.
Utvecklingen har gått snabbt och det saknas studier av hur de nya makadamsubstraten fungerar
på sikt. Generellt har det varit svårt att finna vetenskapligt publicerat material avseende
gatuträdplanering i Sverige. En långsiktig uppföljning av de träd som planteras i de nya
substratblandningarna hade varit intressant, för att underlätta arbetet för framtida projektörer, för att
sprida kunskapen globalt och inte minst för att öka chanserna till ett välfungerande och hållbart
gatuträdbestånd i våra framtida städer.

Trees are important to our cities. They contribute ecosystem services, such as climate regulation,
stormwater management, and positive health effects. As cities become increasingly dense it is
necessary to be able to plant trees in paved locations, for example streets, squares, and parking lots.
The problem is the conflict between the trees’ basic needs and the soil conditions that prevail in the
paved environment.
The purpose of this essay is to investigate how to create soil preconditions for a well-functioning
and viable tree population in the street environment. This essay approaches this by first describing
typical urban soil factors that clash with the trees’ requirements and then reporting the most
commonly occurring solutions. The work has primarily been carried out as a literature study, but
some information has been obtained via personal contacts with tree specialists in Stockholm,
Gothenburg, and Malmö.
There are several reasons why urban soils fail to meet the trees’ basic needs for soil aeration,
water, and nutrients. Urban soil is typically disturbed and heterogeneous, containing pollutions,
construction debris and space-limiting compacted layers. Compaction is a major problem that
reduces soil air and water content as well as root penetration. Lack of space is another common
problem. Other factors that are typical of urban soil are impermeable surfaces, pollution by salt or
chemicals, and high soil surface temperature. The relationship between urban soil conditions and
basic tree needs is a complex one. This highlights the need for working with knowledge-based
strategies to obtain sustainable plant beds.
Commonly used solutions focus on protection against compaction and providing greater root
space. Two main solution strategies are described in international literature: structural soils and
suspended pavement, i.e. a ground cover that is piled on a weight-bearing system with soil
underneath. In Sweden, structural soil is the more common alternative. In recent years the structural
soil variants have been further developed by replacing the soil component with other substrates,
such as biochar, pumice, and compost, to create a more stable mix with a good water-holding
capacity.
By directing stormwater to plant beds in blue-green-grey systems, the trees are irrigated while
the system contributes to stormwater management.
Development has been rapid and there are no published studies yet on the long-term functioning
of the new structural soil mixes. In general, it has been difficult to find scientific material regarding
current Swedish tree-planting methods. A long-term follow-up of the trees planted in the new
substrate mixtures would be interesting, to facilitate the work of future designers, to spread the
knowledge globally and, not least to increase the chances of a well-functioning and sustainable street
tree population in our future cities.