Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Frågan om Sveriges självförsörjningsgrad har aktualiserats i samband med en ökad orosnivå i samhället, till följd av krig, pandemier, extremväder och efterföljande distributionskriser i samhället. Dagens globala och komplexa försörjningskedjor innebär att Sverige kan drabbas kraftigt av störningar som sker långt ifrån landets gränser. Livsmedelsförsörjningen utgör en samhällsbärande sektor vilket innebär att en robusthet inom livsmedelssektorn behövs för att trygga den nationella motståndskraften mot störningar. Samtidigt är jordbruket sårbart för samhällsstörningar och står därmed inför många stora utmaningar för att kunna upprätthålla en produktion vid en större samhällskris. Identifierade sårbarhetsaspekter och komplexa samband gällande centrala samhällsfunktioner har ökat behovet av en diskussion kring det alltmer frekvent använda begreppet resiliens. Begreppet avser beskriva förmågan att klara plötsliga och oväntade chocker samt förmågan att kunna återhämta sig efteråt. Dock saknas idag saknas enhetliga kvanifieringsmodeller för resiliensgradering vilket försvårar utvecklingen av en enhetlig metodik för stärkande av samhällelig motståndskraft mot störningar. Inom ramen för denna studie har det skapats ett graderingssystem av resiliensaspekter, med syfte att testa en kvantifieringsmodell som verktyg för kartläggning av resiliensaspekter inom primärproduktion av livsmedel. I studien har valet fallit på att genomföra semistrukturerade intervjuer med tre REKO-ringsproducenter, vilka producerar grödor eller gårds förädladeprodukter för direktdistribution till slutkonsument, för att diskutera deras sårbarhets- och resiliesaspekter på gårdsnivå utifrån tre hypotetiska kriscenarion: elavbrott, bränslebrist och handelsblockad. Resultatet har analyserats genom en SWOT-analys, där produktionssystemens styrkor, svagheter, möjligheter och hot kartlagts. Resultatet har klassificerats vidare utifrån mätbara resiliensaspekter för upprätthållande av gårdsfunktioner vilka graderats på en 4-gradig skala. Graderingssystemet har använts som verktyg för kartläggning förmåga till upprätthållen produktionskapacitet inom primärproduktion av livsmedel under samhällsstörningar, med syfte att bidra till en syntetisering av begreppet resiliens samt bidra till den aktualiserade diskussionen om begreppets användbarhet, applicerbarhet samt kvantifierbarhet, och mer specifikt inom livsmedelsproduktion av livsmedel på gårdsnivå. I intervjustudien har framkommit att faktorer som ökar graden av resiliens på gårdsnivå är bland annat moment som kan utföras manuellt för minskat fossilberoende, samverkan med närliggande gårdar och flexibilitet i metodik samt distribution. I studien lyfts flertalet situationer där absorptionsförmåga överskrids till följd av stressfaktorer, till följd av resursbrist som konsekvens av hypotetiska störningar. I viss bemärkelse kan hävdas att medverkande respondenter i studien har en adaptiv och transformativ kapacitet gällande fortsatt produktionskapacitet och i andra fall saknas denna kapacitet, vilket indikerar att graderingsmodellen som används i studien fungerat enligt modellens syfte.

The degree of self-sufficiency in Sweden has been brought up due to an increased level of military and political insecurity in society, where pandemics, extreme weather and interruptions in international supply chains have reminded us of threats that can disrupt central societal functions. Complex global supply chains cause Sweden to be severely affected by disruptions that occur abroad, across the globe. The food supply constitutes an important society-supporting sector, which means that resilience within the food sector is needed to secure national resilience against disturbances. The agricultural sector is vulnerable to social disturbances and thus faces many major challenges in favor of being able to maintain production in a major social crisis. Identified aspects of vulnerability and complex relationships regarding central societal functions have increased the need for a discussion around the increasingly frequently used concept of resilience. The term describes the ability to cope with sudden and unexpected shocks and the ability to recover afterwards. However, a common understanding about quantification models for resilience grading is currently lacking, which makes it difficult to develop uniform models and methodology for strengthening societal resilience against disturbances. Within the framework of this study, a grading system of resilience aspects has been created, with the aim of testing a quantification model as a tool for mapping resilience aspects within farm-level food production. In the study, the choice has fallen on conducting semi-structured interviews with three ‘REKO ring’ producers, who farm in a small scale and distributes directly to customer, to discuss their vulnerability and resilience aspects at the farm level based on hypothetical crisis scenarios: power outages, fuel shortages and trade blockades. The result has been analyzed through a SWOT analysis, where the production systems' strengths, weaknesses, opportunities, and threats are clarified. The result is further classified based on measurable resilience aspects for maintaining farm functions, which are graded on a 4-point scale. The grading system has been used as a tool for clarify the ability to maintain production capacity within primary production of food during social disturbances, with the aim of contributing to a synthesis of the concept of resilience and contributing to the actualized discussion of the concept of resilience's usefulness, applicability and quantifiability, specifically in primary food production at farm scale. In the results of the study, it has emerged that factors that increase the degree of resilience include steps that can be carried out manually to reduce dependence on fossil fuels, collaboration with nearby farms and flexibility in methodology and distribution. The study highlights the majority of situations where absorption capacity is exceeded as a result of stress factors, as a result of resource shortages as a consequence of hypothetical disturbances. In a certain sense, it can be argued that participating respondents in the study have an adaptive and transformative capacity regarding the diversification aspect, and in other cases this capacity is lacking, which indicates that the grading model used in the study functioned as a quantification tool for assessing resilience capacities and is therefore deemed to fulfill its purpose.