Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Naturbetesmarker är några av Sveriges och Europas mest artrika miljöer, och deras biologiska mångfald är beroende av en fortsatt beteshävd. Under de senaste årtiondena har antalet nötkreatur i Sverige minskat, medan antalet hästar ökat. Hästar skulle kunna användas för att hävda naturbetesmarker i större utsträckning än idag. I detta arbete studerades litteratur som jämförde de biologiska effekterna av häst- och nötkreatursbete i tempererade delar av Europa. Både hästar och nötkreatur visades vara lämpliga för att beta naturbetesmarker, men deras påverkan skilde sig en del i flera avseenden. Hästar tenderade att nyttja betet mer ojämnt än nötkreatur. Vid lagom betestryck gav detta upphov till en mer varierad beståndsstruktur, vilket skapade en större variation av livsmiljöer och hade positiva effekter på blommande örter. Vid för höga betestryck gav hästbete i stället upphov till områden som var för hårt eller inte tillräckligt hårt betade, med stora skador på betesmarkens struktur som följd. Nötkreatur var bättre på att hålla tillbaka vedartad vegetation som riskerar att leda till att betesmarker växer igen. De två arternas påverkan på insekter, fåglar och andra djur var ganska tvetydiga. Betestrycket var en viktigare faktor är betesdjurens art för påverkan på de flesta studerade aspekter av biologisk mångfald, och både för lågt och för högt betestryck hotar naturvärdena i betesmarker.

Semi-natural pastures are some of the most species-rich habitats in Sweden and Europe, and their biodiversity depends on continued maintenance through grazing. During the last several decades the number of cattle in Sweden have declined, while the number of horses has increased. Horses could be used to maintain semi-natural pastures to a larger extent than currently. This essay is based on literature comparing the biological effects of horse and cattle grazing in temperate parts of Europe. Both horses and cattle were shown to be suitable grazing stock for maintaining semi-natural pastures, but their impact differed somewhat in several respects. Horses tended to utilize the pasture more unevenly than cattle. At moderate grazing pressure this gave rise to a more varied sward structure, which created a greater variety of habitats and had positive effects on flowering forbs. At excessively high grazing pressure horse grazing instead gave rise to areas that were grazed too hard or not hard enough, with consequentially significant damage to the sward structure. Cattle were better at keeping woody vegetation which risks leading to brush encroachment in check. The two species’ impact on insects, birds and other animals was largely ambiguous. Grazing intensity was a more important factor than grazing animal species for effects on most of the studied aspects of biodiversity, and both too low and too high grazing intensity threatens natural values in pastures.