Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Människans påverkan på miljön och det faktum att vi bidrar till den globala uppvärmningen har blivit allt mer erkänt. Utsläpp av växthusgaser resulterar i en gradvis uppvärmning av jorden. Vårt samhälle är till stor del uppbyggt på och beroende av förbränning av någon form för att få energi till fabrik- och vardagsprocesser. Inte minst under hobbyverksamheter så som golf krävs förbränning av bränsle för att golfbanan ska kunna hålla den standard som förväntas. Detta arbete syftar till att undersöka på vilket sätt skötseln av fairwayytor kan ändras för att minska koldioxidutsläppen utan att det påverkar spelbarheten negativt.
Spelbarhet på fairway definieras av två saker där bollens mottagande på fairway utgör den ena och bollens position på gräsytan den andra. Ingående faktorer kring området spelbarhet är gräsets höjd, täthet, skador, fuktighet och kontinuitet. Definitionen av vad bra spelbarhet är skiljer sig mellan olika kategorier golfspelare. Gräsets höjd på fairway är den faktor som skiljer åsikterna om bra spelbarhet mellan den sämre och den bättre kategorin golfspelare. Anledningen till att olika kategorier golfspelare föredrar olika högt gräs beror på att de försöker träffa bollen på olika sätt. Golfspelare med lägre handikapp, d.v.s. duktiga golfspelare med ett handikapp runt 10 och lägre, vill slå ner på bollen och av den anledningen uppskattar lägre klipphöjd, medan golfspelare med högre handikapp, d.v.s. medelgolfare till nybörjare, försöker komma under bollen och lyfta upp denna, vilket underlättas av högre klippt gräs, där lite mera luft återfinns mellan marken och bollen.

Skötselåtgärder som brukas på en golfbana, resulterar i olika bränsleförbrukningsnivåer, där ruffklippning generellt utgör det moment som förbrukar mest bränsle per utfört skötselmoment. Sett över en hel säsong, utgör fairwayklippning det moment, som förbrukar mest bränsle. Detta grundar sig i att fairwayklippning utförs mer frekvent än ruffklippning.
Exempel på åtgärder som kan vidtas, för att uppnå bränslereducering av skötsel på fairway och därmed minskat koldioxidutsläpp, utan att spelbarheten påverkas, kan delas in i områdena skötsel, effektivisering och övrigt. Skötseln kan ändras genom reducering av antalet klipptillfällen och reducering av fairways storlek. Reducering av klipptillfällen kan ske genom ökad acceptans för högre gräs och minimering av tillväxt, främst genom minskad gödsling. Reducering av fairway yta kan ske genom ökat avstånd mellan tee och fairway, minskning av bredden genom konturklippning, samt införandet av ruffytor (trösklar).
Effektivisering inkluderar bränslereducerande åtgärder såsom, att klippa strategiskt, välja ett klippmönster som går snabbt att klippa, planera in pauser för att undvika onödiga transporter, samt börja tidigt på morgonen för att i så stor utsträckning som möjligt kunna arbeta fritt från golfspelare. Olika klippstrategier resulterar i olika långa körsträckor och tidsåtgång. Klippning i 45 gradig vinkel, mot spelriktningen, istället för klippning med raka linjer, i spelriktningen, innebär ökat antal vändningar och resulterar i en ökning av den totala sträckan med 30 % och en tidsmässig ökning med 35 %. Fairwayklippning i 45 gradig vinkel, av till exempel Ingaröds skogsbana, resulterar i en ökning av den totala färdsträckan med 9,8km per klipptillfälle (Friberg, 2006).

Övriga åtgärder kan vara att så fairway med rödsvingel som är ett mindre skötselkrävande gräs, använda tillväxtreglerande medel, använda lokala leverantörer, samt i framtiden, när dessa håller tillräckligt bra kvalité, använda miljövänliga maskiner.
En studie utförd i detta arbete, analyserade möjligheterna och effekterna av skötselmoment avsedda till att minska en slumpvis utvald golfbanas totala fairwayyta, eller antalet klipptillfällen av fairway, för att slutligen reducera bränsleförbrukningen. Resultaten av studien visar på att golfbanan kan reducera den totala bränsleförbrukningen med 84 liter per år genom att genomföra de föreslagna åtgärderna. Om samma reducering antas möjlig på flertalet av de Svenska golfbanorna, skulle reduceringen av bränslemängden bli cirka 42 000 liter per år, vilket är en avsevärd mängd. Samma studie visade att strategin med att minska antalet klipptillfällen, möjliggör en bränslereducering på 762 liter per år på samma golfbana. Detta innebär en total minskning av bränsleförbränningen på 381 000 liter per år, om metoden applicerades på de flesta golfbanorna i Sverige.
Detta arbete visar på vilken stor påverkan enskilda golfklubbar kan ha på reduceringen av bränsleförbrukningen om alla drar sitt strå till stacken. Dessutom visas det hur dessa mål kan nås, utan att spelbarheten påverkas nämnvärt, beroende på vilken strategi respektive golfbana väljer att arbeta utifrån.